Boxen

I förra veckan läste jag ut Micael Dahlens bok ”Boxen: kreativitet som skapar bättre affärer – träna dig till framgång”.

Nedan redogörs för mina anteckningar som jag skrev ner när jag läste boken.

Boken handlar om kreativitet och affärsskapande. Kreativitet handlar inte om att chansa. Kreativitet handlar om att försäkra sig om framgång. Kreativa bolag ökar över tid i genomsnitt försäljningen, resultatet och företagsvärdet mer än andra bolag.

I sin bok konstaterar Micael bland annat också att såväl kreativitet som personlig framgång är beroende av den miljö man verkar i. Det handlar inte heller bara om att kunna mest. Man måste även kunna använda kunskaperna på rätt (och ofta nya) sätt.

Trots att hjärnan inte är en muskel så går den att träna upp. ”Starka” hjärnor är inte större utan de är tätare än "vanliga" hjärnor. Intressant att notera är att Einsteins hjärna vägde nästan en femtedel mindre än vad en genomsnittlig hjärna gör.

Studier har visat att om du är kreativ blir du yrkesmässigt mer framgångsrik. Studier har också visat att marknadsföringskreativiteten – det vill säga den konceptuella- och strategiska utvecklingen av produkternas marknadsföring – är av större betydelse än den konkreta produktkreativiteten. Ett undantag till detta är dock riktigt högteknologiska bolag.

Att titta på konkurrenterna ger inte mycket vägledning kring hur affärerna kan utvecklas. Att studera kunderna och ha ett allmänt stort kundfokus har däremot betydelse för marknadsföringskreativiteten, detta då produkterna får mening först i kundernas tillvaro.

Endast mellan 5-20% av alla produkter överlever lanseringsfasen. En anledning till den låga siffran är att marknadsföringskreativiteten är för dålig.

”Styrkelagen” pekar på att starka aktörer på marknaden normalt bara blir starkare och starkare på de andra aktörernas bekostnad. Ett tydligt sådant exempel visar att all reklam på marknaden, oavsett vem den kommer ifrån, inte sällan gynnar marknadsledaren.

De flesta människor varken kan eller orkar sätta sig in i alla egenskaper hos olika produkter. Det gör att man tenderar att köpa en produkt från ett företag man känner till. Att ofta exponeras i t ex media gör då också att sannolikheten ökar för att kunderna ska välja produkter från just det företaget.

För att något ska klassas som kreativt behöver det var något nytt (dvs något som inte har funnits tidigare) och det ska vara meningsfullt (dvs uppfylla en funktion).

För att en kreativ handling ska uppfattas som meningsfull måste människor uppmärksamma och intressera sig för den. Här är nyhetsvärde t ex via marknadsföring en viktig del. Kunskap uppges förklara 32% av det kreativa resultatet medan motivation och situation står för 25% respektive 43% av resultatet.

Situation avser bland annat hur arbetsprocesser ser ut på en arbetsplats och vilka incitament och frihetsgrader man har i sina roller. Ju hårdare styrt och låst en organisation är, desto sämre är kreativiteten. Med det sagt krävs ändå någon form av regel/rutin för att kreativitet ska skapas. Detta är till följd av att hjärnan är bekväm och behöver guidning i rätt riktning (något som begreppet tanketunnel inom psykologi beskriver). Man riskerar utan rutiner och regler att hamna i olika variationer av sina egna standardlösningar. Man ska därmed använda rutiner och processer som ”tvingar” folk att tänka nytt. Att ställa sig själv så varierande frågor som möjligt är också något som främjar kreativitet.

Ett första steg som kreativa människor har gemensamt med alla andra är att de inte är ovanligt smarta. De har istället ett idémässigt flöde, vilket avser förmågan att komma på och utveckla många idéer. Kreativa människor är också mästare på det som de håller på med. De jobbar hårt och dedikerat. Att jobba länge med samma sak är också något de flesta kreativa personerna gör.

Sammantaget finns det olika paradoxer relaterade till kreativa personer, exempelvis att de både jobbar mer (under perioder) och är lediga mer än andra personer. Inte sällan är det kombinationen av mer eller mindre vanliga egenskaper som kännetecknar kreativa personer. Många av dessa egenskaper kan vem som helst träna upp.

Kreativitet handlar till stor del om att tänka innanför boxen och tydligt veta var väggarna finns och vad som kan tänkas vara möjligt att uppnå. För att skapa något nytt måste man ha god kunskap om vad som finns idag. Utan en box riskerar även det kreativa arbetet att bli splittrat och oproduktivt. Genom att ha ramarna (till boxen) klart för sig är det lättare att producera lösningar.

Att tänka innanför boxen är därför det första steget i kreativt tänkande. Nästkommande steg i processen är att utvidga boxen och sedan fylla den och ”skaka” den. Att skaka boxen syftar till att finna nya kombinationer och lösningar.

För att vara kreativ är det nödvändigt att trycka ut boxens väggar. För gemeneman sker dock med tiden det omvända, det vill säga att boxens väggar flyttas inåt. Konventioner låser dig genom att du medvetet eller omedvetet oroar dig för hur andra ska reagera. Man måste därför ha tillräckligt bra självförtroende för att kunna flytta boxens väggar. En tumregel är också att den första insikten aldrig är den bästa idén, utan man behöver fortsätta att ställa frågor och angripa ”problemet” utifrån fler infallsvinklar.

Människan använder endast en mycket begränsad del av hjärnans totala kapacitet. Experter har påtalat att ett bra sätt att öka hjärnans kapacitet är genom att dagdrömma. Man rör sig då på gränsen till arbetsminnets fokuserade uppmärksamhet och impulser hoppar mellan de båda hjärnhalvorna.

Motsatt effekt uppstår när man har flow. När man har flow har man frigjort energi från delar av hjärnan som man inte behöver, detta för att lösa den specifika uppgiften. Det gör att man styr hjärnan i en större omfattning än vad man annars gör, vilket minskar möjligheten för nya impulser att uppstå.

Hjärnan är betydligt snabbare än medvetandet. Hjärnan kommer därför på lösningar långt innan vi blir medvetna om lösningarna. Man brukar kalla lösningar och idéer vi inte hunnit bearbeta medvetet för magkänsla.

En av de viktigaste orsakerna till att många innovationer misslyckas är att de kräver för stora anpassningar av människors beteenden. Människor är ”lata” och har därför rutiner i vardagen som ofta är svåra att bryta. Det är därför viktigt att ha koll på människors beteenden när man skapar något nytt. Enligt författaren ska den kreativa lösningen helst vara att användarna gör en annan sak men att den utförs på liknande sätt som tidigare.

Några avslutande rader:

• Framgång är ständigt beroende av nya innovationer som skapar nya förutsättningar för tillväxt
• Människor mår ofta som bäst när de måste anstränga sig. Med det sagt kan man öka sin lycka genom att öka sin kreativa förmåga
• Tidspress och begränsningar av vissa hjälpmedel kan bidra till att skapa kreativitet
• Fysisk aktivitet ökar också medvetandegraden och förmågan att fokusera och göra nya kopplingar