Wallenberg – Ett familjeimperium

I dagens inlägg är det fokus på familjen Wallenberg.

Jag läste nyligen ut en bok med titeln ”Wallenberg – Ett familjeimperium”. Boken är skriven av Gunnar Wetterberg. Boken, som avhandlar perioden 1856-1982, bjuder på mycket kunskap om såväl svensk företagshistoria som Wallenbergsfärens historia. Stundtals tycker jag att boken var lite seg men den bjöd också på en hel del intressanta saker. En del av dessa har jag summerat nedan i form av anteckningar som jag gjorde när jag läste boken.

Mina anteckningar från boken

Familjen Wallenberg är idag den dominerande svenska finanssfären. Familjen Wallenberg är unikt inte bara utifrån ett svenskt perspektiv utan även utifrån ett internationellt perspektiv.

Till en början påminde dock Wallenbergarnas släkthistoria om åtskilliga andra familjer klassresor. De första kända stamfäderna var bönder. Stamfadern uppges vara Per Hansson (1670-1741). Först på andra hälften av 1700-talet lades namnet Wallenberg till.

I femte generationen Wallenberg är familjens medlemmar fortfarande verksamma i ledningen av en sfär som omfattar bland annat såväl finansiella företag som världsledande verkstadsföretag. Det tog dock familjen Wallenberg tre generationer för att etablera sig som en dominerande aktör i svenskt näringsliv.

Det hela började när André Oscar (nedan refereras han till Oscar) Wallenberg (1816-1886) började fokusera på bankväsendets förnyelse. Bland annat grundade Oscar en filialbank i Sundsvall år 1855 och kort därefter grundade han en bank i Hudiksvall.

Erfarenheterna från grundandet av dessa banker tog han med sig när han år 1856 grundade Stockholms Enskilda Bank. Det var en bank som länge kom att utgöra navet i Wallenbergsfären. Som kuriosa kan nämnas att efter en ägarkonflikt i Stockholms Enskilda Bank lämnade flera ägare banken. De startade då en ny bank år 1871, vilken döptes till Stockholms Handelsbank och som senare kom att bli Svenska Handelsbanken. Förutom sitt fokus på Stockholms Enskilda Bank gick Oscar Wallenberg också in i nygrundade industrier som Atlas järnvägsverkstäder samt att han drev flera rederier.

AB Atlas grundades år 1873 för att bygga vagnar till de nya järnvägarna. Redan år 1875 var Atlas landets största verkstadsföretag. Man drabbades dock hårt av den ekonomiska kris som inträffade år 1878-1879. AB Atlas var länge ett sorgebarn i Wallenbergsfären. Samgåendet med AB Diesels Motorer år 1917 skapade Atlas Diesel AB. År 1956 bytte Atlas Diesel AB namn till Atlas Copco.

År 1878-1879 drabbades även Stockholms Enskilda Bank (och flera andra) av stora utmaningar, där ofördelaktiga placeringar i järnvägs- och industriobligationer var så när på att dra undan mattan för banken. Man klarade sig igenom den här perioden tack vare hjälp från staten.

Sammantaget gjorde de utmanande åren 1878-1879 att familjen Wallenberg under lång tid därefter kom att prioritera att inneha en god likviditet. Detta gjorde att man kunde köpa när andra sålde. De havererade lånen efter krisåren 1878-1879 ledde Wallenbergarna in på en ny bana, där man började bygga och expandera en industrigrupp. Lånen som inte företagen kunde betala tillbaka gjorde att Wallenbergarna via sin bank fick ta ansvar i flera stora företag. Man sålde sedan inte sina ägarandelar utan man behöll ägarskapet och lät således en industrigrupp växa fram.

Oscar var totalt far till 21 kända barn, varav några dog mycket unga. Han hade 5 barn med frun Mina Andersson och 2 barn med hennes syster Lovisa. Efter att Mina avlidit gifte Oscar år 1861 om sig, han gifte sig då med Anna von Sydow. Oscar och Anna fick 14 barn. Pojkarna uppfostrades för att ta över efter fadern och flickorna uppfostrades för att giftas bort. Av de 21 barnen som Oscar var pappa till var 10 stycken pojkar. Annas tidigare son Marcus sr var den enda av alla barn som fick samma starka ställning som Knut.

När Oscar avled år 1886 tog sonen Knut över rollen som VD i banken. Lärdomarna från krisåren var fortfarande färskt i minnet, något som gjorde att Knut bland annat fokuserade på att bygga upp dolda kapitalreserver.

En god ersättning från sina åtaganden i banken bidrog till att Knut snabbt byggde upp en privat förmögenhet. Först använde han denna förmögenhet till att stärka sitt ägande i Stockholms Enskilda Bank. Han kom dock sedan att köpa aktieposter i olika aktiebolag. Detta var också något som bidrog till att verksamheten gick från att vara en familjeangelägenhet till att vara en sfär.

Knuts halvbror Marcus sr fick huvudansvaret för familjens industriella intressen. Atlas, ASEA, SKF och grundandet av Norsk Hydro är exempel på bolag som omfattade hans tidiga insatser. Investmentbolagen Providentia och Investor blev viktiga verktyg för ägandet av industribolagen.

Knut tog år 1892 initiativet till att anlägga den nya förorten Saltsjöbaden utanför Stockholm. Han lät också anlägga Saltsjöbanan. År 1911 blev detta en av de första elektriska järnvägarna i världen.

Knut gifte sig år 1878 med norskan Alice Nickelsen. Knut och Alice fick aldrig egna barn, trots att de ”verkar ha” försökt också via medicinsk väg. De bestämde sig då för att en del av förmögenheten skulle gå till allmännyttiga ändamål. Tillsammans grundade de år 1917 Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Stiftelserna förvaltar idag en viktig del av sfärens aktieinnehav. Stiftelserna tvingar också samman familjemedlemmarna som förvaltar gruppen.

Efter andra världskriget genomfördes flertalet förstatliganden i västvärlden. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beslutade sig år 1946 att ändra sina stadgar. Tidigare hade Stockholms Enskilda Banks ledning automatiskt ingått i styrelsen och därmed dominerat densamma. Denna process togs bort i syftet av att vara en försiktighetsåtgärd utifall att banken skulle bli förstatligad.

Familjen hade också ett nära samspel med politiken, bland annat var Knut utrikesminister under en del av 1910-talet. Han lämnade då sina engagemang i banken. Efter ministerrollen ägnade han alltmer fokus på den stiftelse (Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse) som han och hustrun Alice hade kommit att skapa. Stiftelsen blev en allt viktigare finansiär av svensk forskning, samtidigt som den höll samman stora delar av sfärens aktieinnehav.

Under mellankrigstiden (mellan första och andra världskriget) trädde Marcus sr:s söner in i sfären. Jacob gick in i banken, medan Marcus jr sökte sig mot industrin och tog säte i olika bolagsstyrelser där familjen hade intressen.

Mellan Wallenbergsfären och Kreugers imperium uppstod ibland osämja. I augusti 1929 hade Marcus sr ett möte med Kreuger för att rensa luften och klargöra intressesfärerna. Kort därefter inleddes The Great Depression och finansieringen ströps åt för Kreuger, som samtidigt var mycket hårt skuldsatt.

När Ivar Kreuger under omdiskuterade former avled i Paris den 12 mars 1932 kollapsade Kreuger-imperiet. De svenska affärsbankernas krediter till Kreuger uppgick vid tillfället till 830 mkr, vilket är ett avsevärt större belopp i dagens penningvärde. Hälften av krediterna fanns hos Skandinavbanken och 23% av krediterna fanns i Handelsbanken. Stockholms Enskilda Banks exponering uppgick till cirka 7% av det totala beloppet. Efter kraschen deltog Wallenbergsfären i rekonstruktionen av flera Kreuger-företag. Bland annat kom man över ägarintressen i Ericsson och Tändsticksbolaget.

Tiden efter andra världskriget renderade i att flera av Wallenbergsfärens bolag blev världsledande inom sina branscher. Bolagen expanderade kraftigt under den återuppbyggnadsboom som följde efter kriget.

I takt med att åren gick stod det klart att Wallenbergsfären inriktade sig mot stora, tekniskt avancerade exportföretag. Exempel på sådana var ASEA, Atlas Copco, Ericsson, Alfa Laval och SKF. Under 1950- och 1960-talen skaffade sig Wallenbergsfären en dominerande position i det svenska näringslivet. Marcus jr:s söner Marc och Peter inledde sin verksamhet i sfären, Marc i banken och Peter i Atlas Copco.

Sfärens företag växte snabbt och expanderade internationellt. Företagens växande behov av internationellt bankstöd blev en av drivkrafterna när Marcus jr tog initiativet till fusionen mellan Stockholms Enskilda Bank och Skandinaviska Banken. Det var en fusion som drevs igenom år 1972, detta trots Jacobs bestämda motstånd till affären.

Jag tänkte stanna där i denna framgångsrika saga som Wallenbergsfären har kommit att bli. Det är verkligen oerhört imponerande att läsa om alla olika företag och uppdrag som medlemmarna i Wallenberg-familjen har haft genom årens lopp.