5-stegsprogrammet som kan möjliggöra betydande uppsida i aktien

Idag är det dags för analys av (ett för mig) nytt bolag.

Bolaget i fråga är COOR. Jag har spenderat en hel del timmar under den senaste veckan på att skumma igenom Coors senaste årsredovisning, 23 senaste kvartalsrapporter, IPO-prospektet samt läst vissa externa analyser, lyssnat på conference calls och investerarpresentationer.

Min kunskap om Coor och dess verksamhet är fortsatt under uppbyggnad. Nedan delas den information jag har sammanställt hittills samt min initiala syn på aktien. Aktien har haft en svag utveckling på sistone, likväl väl under det senaste året (-31% i skrivande stund) som under de senaste 3 åren (-61%).

Inget av det som skrivs ska ses som någon form av rådgivning.

Om bolaget

Coor är en av de ledande nordiska leverantörerna när det kommer till Facility Management-tjänster (FM). Sedan bolaget grundades år 1998 har ambitionen varit att skapa de bästa arbetsmiljöerna i Norden.

Totalt erbjuder man ett hundratal tjänster inom en mängd olika serviceområden, där de största är lokalvård, fastighetsservice, arbetsplatsservice samt mat och dryck. Utöver det tillhandahåller man bland annat även strategiska rådgivningstjänster och säkerhetslösningar.

Coors huvudfokus är främst på integrerade och komplexa helhetsuppdrag, så kallad Integrerad Facility Management (IFM). Det innebär att man erbjuder två eller flera FM-tjänster i en paketlösning. IFM-segmentet är ett område där Coor ser sig som en pionjär.

I normalfallet är Coor framgångsrika med att lyckas omförhandla och förlänga avtal som löper ut i den befintliga kundportföljen. Ett stort kundtapp skedde dock för Coor under 2023 när Ericsson valde att inte förlänga avtalet. Vanligtvis har Coors kundavtal en löptid om tre till fem år.

Den totala omförhandlingsvolymen som rådde under verksamhetsår 2023 uppgick till cirka 1,7 mdkr (2,0). Omförhandlingsgraden landade 2023 på 62% (82), där det låga utfallet förklarades av det förlorade kontraktet med Ericsson. Justerat för Ericsson landade omförhandlingsgraden på 88%. En signifikant andel av Coors kunder väljer därmed att förlänga sina avtal.

I Coors kundbas hittar man flera stora välkända bolag och offentliga aktörer, exempelvis ABB, Aibel, Alleima, Danska Byggnadsstyrelsen, DNV, DSB, Equinor, ICA, IKEA, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, PKA (Danska Polisen, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten), Postnord, Saab, SAS, Skanska, Swedbank, Telia Company, Vasakronan och Volvo Cars.

Ett konkret exempel på uppdrag som Coor har är att man sedan maj 2022 ansvarar för delar av det tekniska underhållet av Öresundsbron. Det handlar bland annat om övervakningssystem, fläktar, skyltar, vägbommar och belysning. Ett annat konkret exempel på uppdrag är att Coor utför lokalvård i Finlands största köpcentrum (sett till omsättning) Jumbo-Flamingo.

Genomförda undersökningar visar att många kunder är nöjda med de tjänster som Coor tillhandahåller. Nöjd kund-index uppgick till 71 både år 2022 och 2023.

Bild 1: Coors 5 största kunder per land (data från årsredovisningen 2023)

Coor består idag av cirka 13 000 medarbetare som arbetar runt om i hela Norden och Belgien. I Q3 2024 kom 54% av intäkterna från Sverige. Danmark (23%), Norge (17%) och Finland (6%) stod för resten av intäkterna. 

Bolaget jobbar aktivt med att bredda sitt kunderbjudande. Ett exempel på en innovation är den automatiserade belysningstjänsten Smart Lighting som Coor har tagit fram. Det är en tjänst som reducerar energiförbrukningen för belysning med upp till 90% jämfört med traditionell belysning.

Historik

Bolaget grundades år 1998 som Skanska Services, ett dotterbolag till Skanska. Under det nybildade bolagets första år var fokus på att utveckla konceptet och strategier kring tjänsteerbjudandet.

Under år 2000 säkrade Skanska Services sin första betydande kund i form av att man ingick ett avtal med Ericsson. Därefter fortsatte Skanska Services att bygga upp sin kundbas i Sverige samt att man expanderade till Danmark (2001), Finland (2002) och Norge (2004).

År 2004 förvärvades bolaget av 3i och år 2005 bytte man namn till Coor Service Management. År 2007 förvärvades Coor av Cinven Funds. De kommande åren genomförde Coor ett antal förvärv samtidigt som man år 2014 ingick avtal med Statoil, vilket vid tiden var ett av de största IFM-kontrakten någonsin i Norden.

År 2015 sålde man sin industriverksamhet samt börsnoterades på Nasdaq Stockholm.

Finansiella mål

Coors finansiella mål lyder som följer:

• Tillväxt: Uppvisa en organisk intäktstillväxt om 4-5% i genomsnitt per år över en konjunkturcykel
• Lönsamhet: Redovisa en justerad EBITA-marginal på minst 5,5%
• Utdelning: Den ordinarie aktieutdelningen ska uppgå till cirka 50% av det justerade nettoresultatet
• Skuldsättningsmål: Nettoskulden (på medellång sikt) ska understiga 3,0 gånger det justerade EBITDA-resultatet
• Kassagenerering: Upprätthålla en kassagenerering som överstiger 90%

Marknaden och tillväxtmöjligheter

Beskrivning av marknaden

Marknaden för facility management omfattar ett stort antal olika tjänster. Målet med tjänsterna är att förvalta och underhålla kundernas arbetsplatser, bland annat i syfte att erbjuda en trevlig och säker arbetsmiljö. Ofta delas FM-marknaden in i ”hard FM-tjänster” (= fastighetsrelaterade tjänster) och ”soft FM-tjänster” (= arbetsplatsrelaterade tjänster).

Bild 2: Övergripande beskrivning av marknadens tjänstekategorier (bild från IPO-prospektet) 

FM-tjänster kan antingen hanteras internt (in-house) eller outsourcas till tredje part. Anledningar till att FM-tjänster outsourcas är exempelvis att kunden vill fokusera än mer på sin kärnverksamhet, förbättra kvaliteten på tjänsterna och/eller minska kostnaderna.

Initialt när FM-marknaden började outsourcas skedde det genom att enstaka tjänster – en i taget – lades ut externt. Marknaden har sedan kommit att utvecklats till att tjänsteleverantörerna oftare väljer att erbjuda kombinerade tjänster under ett och samma erbjudande.

Det är något som resulterar i ett minskat antal tjänsteleverantörer samt att kunderna kan ha en kontaktperson för en större mängd av sina FM-relaterade behov. Denna utveckling kom att skapa ett nytt segment på marknaden. Det nya segmentet kom att kallas för Integrerad Facility Management.

Som nämns ovan definieras IFM-segmentet av att kunder erbjuds två eller fler tjänster i en integrerad helhetslösning, där man har en kontaktpunkt hos tjänsteleverantören som ansvarar för hela affären. Dessa tjänster kan sedan utföras av tjänsteleverantören själv alternativt av en underleverantör. 

Sammantaget är det i huvudsak större företagskunder och organisationer som använder sig av IFM-lösningar. IFM-segmentet präglas också av en relativt sett högre kundlojalitet, exempelvis är det ovanligt att en kund som använder sig av en IFM-lösning går över till att använda enstaka tjänster. Totalt sett är det lättare att byta tjänsteleverantör för enstaka tjänster än för en IFM-lösning.

Bild 3: Kundernas viktigaste kriterier vid upphandling av FM-tjänster (bild från IPO-prospektet)

Som syns i bilden ovan är pris en viktig fråga vid val av tjänsteleverantör. Även om bilden har några år på nacken är det tydligt att bolag verksamma inom FM-marknaden har relativt små tydliga konkurrensfördelar, särskilt när det gäller leverans av enstaka tjänster. Om man ska generalisera tenderar aktörer inom den publika sektorn att ha ett större fokus på pris, medan större företag är mer måna om kvaliteten på tjänsterna.

Marknadens storlek och konkurrenssituation

Värdet på Coors adresserbara marknad i Norden uppgår till cirka 400 mdkr. Det är en siffra som inkluderar värdet av samtliga servicetjänster inom facility management för alla företag och organisationer i Norden. Siffran inkluderar även värdet av tjänster som idag sköts av företagen själva.

Drygt hälften av marknaden är outsourcad, där marknaden för outsourcad facility management uppgår till cirka 200 mdkr och outsourcad integrerad facility management uppgår till cirka 20 mdkr. FM-marknaden väntas enligt Coor uppvisa en årlig tillväxt på runt 3%, där kunderna är både små och stora kunder.

När det kommer till outsourcad IFM väntas marknaden växa med runt 5% per år. Jämfört med FM-marknaden i stort är IFM-marknaden betydligt mer konsoliderad på tjänsteleverantörssidan.

Bild 4: Översyn av Coors adresserbara marknad

Coor är marknadsledande i Norden när det gäller integrerade facility management-leveranser till större verksamheter med komplexa behov. Bolaget ser fortsatt tillväxt inom IFM-segmentet, detta då det är en pågående trend att allt fler kunder väljer att köpa majoriteten av sina servicetjänster av en större leverantör.

En större aktör som Coor kan även identifiera synergier mellan tjänsterna och på så sätt minska totalkostnaden för kunden genom att använda samma personal till att utföra ett flertal tjänster. Det innebär också lednings- och styrningssynergier.

Coor ser även tillväxtmöjligheter när det kommer till enstaka tjänster. De tjänsteområden som Coor har valt att fokusera på är fastighetsservice, lokalvård, arbetsplatsservice samt mat & dryck. Detta är tjänster som finns i de flesta kundavtal.

Strategiska arbetsplatsfrågor har de senaste åren blivit viktigare för många företag. Det hybrida arbetssättet har utvecklats snabbt, vilket ställer nya krav på såväl arbetsplatser som arbetssätt. Coor uppger att man har en god efterfrågan i alla nordiska länder när det kommer till deras Advisory-enhet, vilken syftar till att hjälpa företag och organisationer att skapa långsiktigt attraktiva, hälsosamma och inspirerande arbetsplatser. Inom ramen för Coors Advisory-enhet tar bolagets konsulter fram strategier och koncept för den moderna arbetsplatsen och tar ett helhetsansvar för genomförandet av projektet.

Den nordiska sektorn för FM-tjänster är fragmenterad. Det förekommer betydande konkurrens från lokala, nationella och internationella bolag av varierande storlek och med varierande finansiell styrka som erbjuder en mängd tjänstemöjligheter. Bolaget möter även konkurrens från in-houseleverantörer av tjänster.

Inför Coors börsnoteringen år 2015 gjordes uppskattningen att Coor, ISS och Sodexo tillsammans hade en marknadsandel på drygt 80% av IFM-marknaden i Norden. Vid en presentation 2023 uppgav Coor att man har en marknadsandel på 40% på IFM-marknaden i Norden och 3% av FM-marknaden för enstaka tjänster.

Finansiell utveckling

Introduktion

Under den senaste 12-månadersperioden uppgick Coors nettoomsättning till 12,5 mdkr (12,2). Närmare 60% av nettoomsättningen härstammar från IFM-segmentet. En stor del av Coors intäkter kommer från abonnemang, något som under normala omständigheter ger bolaget goda möjligheter att generera solida kassaflöden.

Sammantaget kan intäkterna delas in i två kategorier: abonnemangsintäkter och icke-abonnemangsintäkter. Inom ramen för ett IFM-kontrakt erbjuds ofta tjänster både på abonnemangsbasis och icke-abonnemangsbasis.

Intäkterna från abonnemangstjänster är kontrakterade med en definierad omfattning av servicetjänster. Tjänsterna innefattar bland annat ledning, tillsyn och utförande av diverse tjänster som tillhandahålls till ett förutbestämt fast pris.

Ofta stipulerar avtalet ett fast (lägsta) abonnemangsbelopp med en rörlig andel som kopplas till tjänstevolymen, vilken vanligtvis baseras på antalet kvadratmeter eller antalet serviceanvändare. 

Intäkterna från icke-abonnemangstjänster kan delas upp i två underkategorier: kontrakterade- eller projektbaserade tjänster. Intäkter från Coors kontrakterade icke-abonnemangsbaserade tjänster baseras på avtal (som exempelvis innehåller överenskomna priser från avtalsperiodens början, antingen per uppdrag eller per timme), även om volymer och intäkter kan variera. Detta är bland annat vanligt förekommande inom catering, arbetsplatsflyttar och fönsterputsning.

Intäkter från Coors icke-abonnemangsrelaterade projekt är knutna till enskilda projekt hos kunderna som inte var möjliga att identifiera i samband med att avtalet ingicks. Det kan exempelvis inkludera tjänster för extraordinära behov så som större flyttar och mindre bygg- och anläggningsprojekt.

Coor är relativt konjunkturoberoende. Bland annat kan en försämrad konjunktur leda till nya affärsmöjligheter då vissa bolag och organisationer behöver öka effektiviteten i sina verksamheter, där outsourcing av FM-tjänster kan vara ett exempel på vidtagen åtgärd för att säkerställa förbättrad effektivitet. När konjunkturen är god ökar dock i regel volymen av FM-tjänsterna i befintliga kontrakt.

Bolagets verksamhet är utsatt för säsongsvariationer. Det tredje kvartalet visar normalt en lägre nettoomsättning och en lägre justerad EBITA-marginal. Den lägre kundaktiviteten under sommarmånaderna syns främst i bolagets cateringverksamhet.

Intäkts- och marginalutveckling

Grafen nedan visar nettoomsättningen och bruttomarginalens utveckling på kvartalsbasis för perioden Q1 2019 till Q3 2024. De effekter som covid-pandemin fick på många arbetsplatser hämmade Coors intäktsutveckling. Sedan pandemin lagts till handlingarna har Coor tagit intäkterna till en högre nivå och noterat flera nya rekordnoteringar.

För tidsperioden som visas i grafen har den genomsnittliga bruttomarginalen legat kring 10,6%. För den senaste 12-månadersperioden uppgick bruttomarginalen till 10,9%.

Bild 5: Nettoomsättningens och bruttomarginalens utveckling

Det kryllar av jämförelsestörande poster i Coors rapporter. Efter att ha gått igenom de senaste 23 kvartalsrapporterna har bolaget lyft upp jämförelsestörande poster i varje enskild kvartalsrapport.

Ett av Coors finansiella mål stipulerar att den justerade EBITA-marginalen ska uppgå till minst 5,5%. Grafen nedan visar utvecklingen av det justerade EBITA-resultatet och den justerade EBITA-marginalen på rullande 12 månader. För 12-månadersperioden som avslutades den 30 september 2024 uppgick det justerade EBITA-resultatet till 607 mkr, med en justerad marginal på 4,8%.

En marginal på 4,8% är förvisso under målet på 5,5%, men det är ingen katastrof. Utfallet i Q3 2024 var en justerad marginal på 4,1%. Desto mer bekymmersamt är det att bolaget, i sin vinstvarning från den 14 januari 2025, guidar för en EBITA-marginal inom spannet 3,1-3,3% i Q4 2024.

Det är därmed redan känt att Q4 2024 var ett riktigt svagt kvartal. Penslar man in en minskad nettoomsättning i Q4 på 2,2% och en justerad EBITA-marginal på 3,1% gör det att den justerade EBITA-marginalen på rullande 12 månader sjunker till 4,3%.

I mina estimat räknar jag med att den justerade EBITA-marginalen under det första halvåret 2025 kommer att leta sig ner mot 4,0% på rullande 12 månader innan en successiv vändning uppåt börjar skönjas.

Avsaknad av tillräckligt proaktivt internt arbete kombinerat med omvärldsfaktorer såsom hög inflation och stigande räntor är orsaker som har satt press på Coors lönsamhet. Detta har medfört att bolaget har lanserat flera kostnads- och effektiviseringsprogram.

Det första åtgärdsprogrammet lanserades i Q3 2023, där fokus bland annat var på att realisera stordriftsfördelar och synergier. Då detta åtgärdsprogram inte har fått önskad effekt har Coor i slutet av 2024 och inledningen av 2025 lanserat nya åtgärdspaket. Exempelvis skrev man i vinstvarningen att man ämnar spara 120 mkr från det åtgärdsprogram som annonserades i januari 2025.

Coor är tydliga med att man har som mål att nå en justerad EBITA-marginal för helåret 2026 på minst 5,5%.

Bild 6: Utveckling av justerad EBITA och justerad EBITA-marginal

Då Coor drivs med en relativt hög skuldsättning har de stigande räntorna satt press på resultatet efter skatt. Under den senaste 12-månadersperioden har underskottet i finansnettot ökat med 188% jämfört med helåret 2021, en tid då räntorna fortsatt var på mycket låga nivåer.

Utöver ett traditionsenligt ”Resultat efter skatt” redovisar Coor i sina kvartalsrapporter också ett ”Justerat nettoresultat”. Det justerade nettoresultatet utgår ifrån det redovisade resultatet efter skatt, därefter justerar man för beloppet som avser ”Av- och nedskrivningar goodwill, kundkontrakt och varumärken”.

Under den senaste 12-månadersperioden uppgår beloppet som resultatet justerats med till i genomsnitt 18,8 mkr per kvartal. Det är detta resultatmått som ligger till grund för den årliga utdelningen.

Mina estimat

I mitt Excel-ark har jag noterat en vinst per aktie (justerad för jämförelsestörande poster) vid utgången av Q3 2024 på rullande 12 månader uppgående till 2,57 kr. Justerar man även för Coors egen justering landar vinsten per aktie på 3,36 kr.

I mina estimat räknar jag med att 2025 kommer att bli ett mellanår för Coor. Tittar man in i 2026 och antar att bolaget kan leverera i nivå med sitt marginalmål räknar jag med en vinst per aktie kring 3,73 kr (exklusive Coors egen justering av nettoresultatet).

När dessa rader skrivs strax innan lunch den 22 januari handlas Coor-aktien till kursen 30,42 kr. Givet min vinstprognos för 2026 ger det ett P/E-tal på 8,2. I grund och botten är det ingen ”rocket-science” att bedriva den typ av verksamhet som Coor tillhandahåller.

En relativt konjunkturstabil verksamhet, givet att den är välskött, borde kunna handlas till åtminstone P/E 14-15 – även om tillväxten är relativt låg och inträdesbarriärerna är förhållandevis låga. Det skulle ge ett motiverat värde kring 52-56 kr. Det ger en kurspotential på över 70%.

Det finns dock en oro för Coors skuldbörda, mer om den nedan.

Krävs en nyemission för att stärka finanserna?

Coor har ett finansiellt mål som stipulerar att nettoskulden i relation till justerad EBITDA på rullande 12 månader ska understiga 3,0. Ser man på utfallet under de åtta senaste kvartalen har bolaget vid samtliga tillfällen legat under den nivån. Som syns i grafen nedan har däremot skuldsättningsgraden stigit betydligt från och med Q2 2023, bland annat drivet av generösa utdelningsnivåer.

Bild 7: Utveckling av nettoskulden i relation till justerad EBITDA på rullande 12 månader

Coor har historiskt bland annat försökt att attrahera investerare genom att tillhandahålla en hög direktavkastning. Givet bolagets verksamhetsutveckling och finansiella ställning räknar jag med att utdelningen kommer att sänkas 2025, något som skulle innebära att bolaget sänker utdelningen för andra året i följd.

Kollar man i balansräkningen finns det tillgångar till ett värde om 7 068 mkr upptagna vid utgången av september 2024. Hela 54% av detta belopp utgörs av goodwill, det är en signifikant andel. Vidare klassas ytterligare 7% av tillgångarna som immateriella tillgångar. Kundkontrakten skrivs av löpande utifrån bedömd nyttjandeperiod samt testas för eventuellt nedskrivningsbehov om sådan indikation uppkommer.

Vid utgången av Q3 2024 hade Coor 335 mkr (471) i likvida medel. Nettoskulden (inklusive leasing) uppgick till 2 327 mkr (1 987). Jämfört med utgången av Q4 2022 (= de åtta senaste kvartalen) har nettoskulden ökat med 43%. Den största delen av ökningen är hänförlig till långsiktig upplåning, vilken har ökat med 24% under perioden. Den långsiktiga upplåningen inkluderar skulder till finansinstitut (1 040 mkr) och obligationslån (1 250 mkr).

I mina estimat skissar jag på att Coor kommer att öka skuldsättningsgraden till 2,8-2,9x i Q4 2024. Jag väntar mig sedan en förbättring successivt med start kring andra halvåret 2025.

En viktig parameter när man analyserar Coor är att följa upp kassagenereringen. Ett nyckeltal som definieras som ”justerat EBITDA minus nettoinvesteringar samt justerat för förändringar i rörelsekapital i procent av justerat EBITDA”.

Bolagets målsättning är att kassagenereringen på rullande 12 månader ska uppgå till minst 90%. Under perioden Q4 2022 till Q2 2024 snittade man en kassagenerering på rullande 12 månader på 91%.

Nyckeltalet försämrades kraftigt i Q3 2024 och landade då på 77%. I vinstvarningen som skickades ut i januari 2025 skrev bolaget att kassagenereringen för helåret 2024 väntas komma in kring 60%. Det är långt under bolagets finansiella mål.

Att kassagenereringen har försämrats förklarar Coor med ”ökade upparbetade intäkter”. Fokus är nu på att fakturera ut de upparbetade intäkterna och återställa kassagenereringen till en betydligt högre nivå igen. Detta, om det genomförs som planerat, är något som kan möjliggöra en starkare finansiell ställning för Coor.

Min nuvarande tes är att den finansiella situationen är hanterbar (om än ansträngd) och att den inte kräver ytterligare kapital från aktieägarna. Jag har i nästa avsnitt tagit fram ett 5-stegsprogram som jag tror skulle återvinna investerarnas förtroende för Coor.

5 steg för att återvinna marknadens förtroende

Följande 5 parametrar har identifierats som potentiella triggers vid en investering i Coor. Jag ser det som ett 5-stegsprogram för att återvinna marknadens förtroende.

Steg 1: Nytt ledarskap

Den 7 januari 2025 skickade Coor ut ett pressmeddelande där man uppger att valberedningen har föreslagit Mikael Stöhr som ny styrelseordförande i Coor. Mikael Stöhrs CV innefattar bland annat att han var VD för Coor under perioden mars 2013 till juli 2020 samt att han också var styrelseledamot i Coor under perioden maj 2013 till juli 2020. Coor levererade väl under Mikaels VD-sejour. Att Mikael kommer tillbaka till Coor i rollen som styrelseordförande är därför något jag ser som positivt.

Efter att ha varit verksam i Coor i mer än 20 år (varav 4 år som VD) kommunicerades det den 11 november att AnnaCarin Grandin kommer att lämna rollen som VD. AnnaCarin uppges lämna rollen för nya uppdrag utanför koncernen. Den 1 december antog Peter Viinapuu rollen som tf VD för Coor.

Mikael Stöhrs återkomst och, en av honom handplockad VD, är något jag ser som en första grundbult i att återskapa förtroendet för Coor. Om man som Stöhr redan har ett gott rykte är min tes att han inte skulle återkomma till Coor, med risken att få en mindre positiv stämpel på sig, om han inte ser en tydlig potential till förbättring i bolaget.

Steg 2: Lönsamhetslyft från kostnadsbesparingsprogram

Trots det omfattande effektiviseringsprogram som sjösattes i Q3 2023 har Coors verksamhet utvecklats åt fel håll. Saker har bland annat tagit längre tid än planerat, något som har bidragit till att tvinga fram ytterligare kostnadsbesparande åtgärder.

För Coor är det av största vikt att återställa lönsamheten till en (i första skedet) mer normal nivå och sedan i nästa fas lyfta lönsamheten till bolagets målnivå (= 5,5% justerad EBITA-marginal).

Att återställa lönsamheten till mer normala nivåer är det andra steget på resan mot att återfå marknadens förtroende. Det flertalet kostnadsbesparingsprogram som sjösatts bör kunna göra det möjlighet att prestera klart bättre än vad man gör idag.

Steg 3: Förbättrad kassagenerering

För helåret 2024 guidar Coor att kassagenereringen väntas uppgå till cirka 60%. Det är långt under målet om att kassagenereringen ska uppgå till minst 90%.

Historiskt har dock bolaget visat att man ligger kring 90% kassagenerering. Jag ser därför inte något skäl till varför man tydligt inte ska förbättra kassagenereringen från rådande nivå. En förbättrad kassagenerering gör att den finansiella situationen kan stärkas.

Steg 4: Minskad skuldsättning

Svag lönsamhet, svag kassagenerering och generösa utdelningar har gjort att skuldsättningen inte är långt ifrån att slå i taket gällande bolagets finansiella mål (= att nettoskulden i relation till justerat EBITDA ska understiga 3,0x).

Från ett förtroendeperspektiv är det enligt mig viktigast att man kan påvisa att skuldsättningsgraden sjunker innan nya vidlyftiga utdelningar görs. En generös utdelning är dock något som Coor lyfter fram som ett av huvudargumenten för att man ska investera i bolagets aktie.

Mitt huvudscenario är därför inte att man kommer att skrota utdelningen helt när bokslutskommunikén publiceras i februari. Jag utgår däremot ifrån att man kommer att sänka utdelningen. En möjlighet skulle vara att kommunicera att en mindre utdelning görs till våren och att man ämnar återkomma, om de finansiella ramarna så möjliggör, med ytterligare ett utdelningsförslag senare under 2025.

En förbättrad lönsamhet, minskad utdelning och förbättrad kassagenerering gör att jag räknar med att skuldsättningsgraden successivt kan börja förbättras någon gång under 2025.

Steg 5: Nya kundkontrakt, uppfyllt lönsamhetsmål och återupptagen generös utdelning

Efter att bolaget har vidtagit flertalet åtgärder för att förbättra den svaga prestanda som nu uppvisas ligger vägen öppen för att ta Coor till nästa nivå. Coor är en ledande aktör på IFM-tjänster på den nordiska marknaden.

Både FM- och IFM-marknaden väntas växa över tid, drivet av bland annat ett ökat effektivitets- och kostnadsfokus bland bolag och organisationer som idag sköter facility management i egen regi. Något som gör att dessa bolag och organisationer kan komma att outsourca hela eller delar av sina facility management-behov.

För Coors långsiktiga utveckling är det givetvis oerhört viktigt att man fortsätter att vinna nya kundkontrakt, samt lyckas behålla den absoluta majoriteten av befintliga kundkontrakt.

En utökad kundportfölj kombinerat med en solid kostnadskontroll gör att bolaget har rimliga möjligheter att uppnå sitt lönsamhetsmål. Detta kombinerat med tydliga rutiner för att säkerställa önskad nivå på kassagenereringen och fortsatt lägre räntor etc gör att man dels kan hålla skuldsättningsgraden i schack och dels att man kan skifta ut generösa utdelningar till aktieägarna.

Avslutande ord och min syn på aktien

Såväl ofördelaktiga externa som interna faktorer har bidragit till att Coor har hamnat i en utmanande situation. Investerarsentimentet är minst sagt svagt. Det finns definitivt flera risker att beakta vid en investering i Coor men personligen ser jag ovanstående 5-stegsplan som görbar.

Förutom finansiella risker, såsom hög skuldsättning, är nedan exempel på risker:

• Förlust av ett eller flera större kundkontrakt
• Kundkontrakt ingås som har baserats på icke-tillfredsställande genomförda kalkyler
• Otillräcklig kvalitet (av en eller flera medarbetare) avseende tjänsternas utförande
• Strejker eller andra arbetsrättsliga åtgärder som hämmar utförandet av tjänsterna
• Cyberattacker eller andra typer av IT-störningar
• Oförutsedda händelser i stil med covid-pandemin

Trots att Coor hade cirka 15 900 aktieägare vid utgången av 2023 är bolaget ett relativt ägarlöst bolag, utifrån perspektivet att listan över bolagets största ägare domineras av institutionella aktörer. Per den sista september 2024 var Första AP-fonden (9,0% av aktierna) bolagets största ägare. Därefter följde Mawer Inv. Management (8,9%) och Nordea Funds (7,0%) som andra respektive tredje största ägare.

Jag skulle gärna vilja se en starkare huvudägare i ägarlistan. Å andra sidan kan man argumentera för att nuvarande ägarlista ökar sannolikheten för att bolaget köps ut från börsen.

Hursomhelst, skulle Coor leverera på den 5-stegsplan som jag har tagit fram är min bedömning att aktiekursen kommer att stå betydligt högre än vad den gör idag. Jag har plockat in en aktieposition i Coor och kommer att följa bolaget nära framöver.