Jag roade mig idag med att gå igenom delar av Handelsbankens närmare 400 sidor omfattande årsredovisning. Det var intressant läsning.
Nedan är några delar jag tar med mig, samt bland annat lite diskussion från mig huruvida utdelningen är hållbar.
En bank, varken mer eller mindre
Handelsbanken bildades år 1871. Idag, drygt 150 år senare, är man en av världens finansiellt sett starkaste banker. I årsredovisningen skriver Handelsbanken bland annat ”Med nöjda kunder ser vi goda möjligheter till fortsatt stark affärsutveckling och lönsam tillväxt till låg risk”. Det är ett förhållningssätt som lockar många investerare.
Vidare är Handelsbanken den enda stora svenska bank som inte behövt hjälp av vare sig skattebetalare eller aktieägare vid finanskriser. Finansiell stabilitet ger inte bara flexibilitet och handlingsfrihet, det ger även lägre finansieringskostnader – något som bidrar till högre lönsamhet.
Under de senaste fem åren har antalet aktieägare i Handelsbanken ökat från drygt 120 000 till över 220 000 aktieägare. Handelsbankens aktie har handlats på Stockholmsbörsen sedan år 1871. Det gör Handelsbankens aktie till den äldsta av de idag noterade aktierna på Stockholmsbörsen.
Den svenska storbankens hemmamarknader är Sverige, Norge, Storbritannien och Nederländerna. Därutöver bedriver man verksamhet i Luxemburg och USA. Den svenska verksamheten är dock den klart största, viktigaste och lönsammaste.
När man läser Handelsbankens årsredovisning blir man på flertalet ställen informerad om att ingen annan privatägd bank i världen har högre rating än Handelsbanken (sett till bankernas sammanvägda rating från Fitch, Moody’s och Standard & Poor’s).
Decentraliserad affärsmodell och nöjda kunder
Förutom låg risk och stark finansiell ställning har Handelsbanken en god kundnöjdhet, exempelvis blev man 2024 utsedd till ”Årets affärsbank” i Sverige och ännu en gång utsedd till ”Sveriges småföretagsbank”.
Handelsbanken lyfter också gärna fram sin affärsmodell och det sätt man bedriver arbetet på. På Handelsbanken finns inga volymkrav, budgetar eller andra centralt bestämda säljmål. Man mäter sin framgång i kundnöjdhet, kostnadseffektivitet och lönsamhet.
I Handelsbanken är det kontoren som beslutar var och hur man möter kunderna och hur man bäst motsvarar deras efterfrågan. Verksamheten bygger på en stark lokal förankring, ett decentraliserat arbetssätt, stabila finanser och låg risk. Kundmötena lägger grunden för långsiktiga kundrelationer.
Finansieringsstrategin
I årsredovisningen framgår att finansieringsstrategin vilar på ett diversifierat och balanserat nyttjande av flera stabila finansieringskällor bestående av inlåning från hushåll, små och medelstora företag och inlåning från icke-finansiella företag samt marknadsfinansiering diversifierad i olika typer av skuldinstrument i olika valutor.
Långfristiga tillgångar finansieras med långfristiga stabila skulder i form av stabil marknadsfinansiering och långfristig stabil inlåning från allmänheten. Kortfristiga skulder, i form av övrig inlåning från allmänheten och kortfristig marknadsfinansiering, matchas av kortfristiga tillgångar samt en likviditetsreserv om 777 mdkr (763 vid utgången av 2023). Av reserven placeras 92% hos centralbanker och innehav av statsobligationer. Det är ett exempel på hur viktig räntenivån är (t ex minusränta vs. positiv ränta på några procentenheter).
VD som vill skapa ännu mer Handelsbanken
Michael Green inleder sitt VD-ord med orden ”Ännu mer Handelsbanken”. Under Greens första år som VD anser han att Handelsbanken har utvecklats som den ska. Fokus är på att förstärka det som särskiljer Handelsbanken.
Varje dag försöker man stötta kunderna ännu lite bättre än dagen innan. Green påtalar ”Det är så vi bygger vår bank – inte genom att ängsligt jaga den senaste trenden”. Den låga risktoleransen innebär att man medvetet undviker att delta i affärer med hög risk, även om ersättningen för stunden är hög.
Kreditgivningen grundas alltid på en bedömning av varje enskild kunds återbetalningsförmåga. Sedan år 2015 har Handelsbankens årliga genomsnittliga kreditförlustnivå uppgått till 0,04%. Det kan jämföras 0,09%, vilket är den årliga genomsnittliga kreditförlustnivån för övriga stora nordiska banker under samma period.
Tre lärdomar från årsredovisningen
93% av förvaltat kapital är placerat i Handelsbankens fonder: Handelsbankens rådgivare må inte ha provisioner etc, men det är ändå tydligt att fokus är på bankens egna fonder (då de torde vara mest lönsamma, vilket Handelsbanken fokuserar på – oavsett om man väljer att prata om säljmål etc). Det kan man väl i och för sig tycka vara naturligt, men jag hade ändå inte gissat på att 93% av det förvaltade kapitalet skulle vara placerat i Handelsbankens egna fonder.
Under 2024 uppgick nettoflödet i bankens fonder till 35,1 mdkr (17,3). Sammantaget placerades 18% av nettoflödet på den svenska fondmarknaden i Handelsbankens fonder, vilket gjorde Handelsbanken till den största aktören på nysparande på den svenska fondmarknaden. 18% marknadsandel på nysparandet kan jämföras med Handelsbankens marknadsandel av den totala fondvolymen på 11,6%.
Minskande kreditåterföringar framöver: Kreditförlusterna 2024 bestod av nettoåterföringar och uppgick till 601 mkr, varav 455 mkr avsåg återföring av expertbaserad reservering. Detta var enligt mig en väntad utveckling. Vid utgången av 2024 kvarstod dock endast 149 mkr i tidigare avsatta medel för eventuella kreditförluster inom ramen för så kallade ”expertbaserade reserveringar”.
Ökad vinst krävs för att utdelningen ska vara långsiktigt hållbar: Handelsbankens kapitalmål stipulerar att kärnprimärkapitalrelationen ska vara 1-3 procentenheter över myndigheternas regelkrav. Vid utgången av 2024 (justerat för årets utdelning) uppgick kapitalbufferten till strax under 4 procentenheter. Handelsbanken är därmed överkapitaliserad, vilket skapar gott om utrymme för att på ett generöst sätt dela ut pengar till aktieägarna. Under 2024 bidrog Handelsbankens vinst till att öka kärnprimärkapitalrelationen med 3,0 procentenheter. Utbetald och föreslagen utdelning påverkade sedan kärnprimärkapitalrelationen negativt med -3,5 procentenheter.
Det går såklart without saying att man över tid inte kan dela ut mer än vinsten, men det är ändå intressant att se dynamiken i kärnprimärkapitalrelationen. Jag räknar med att Handelsbanken kommer tillhandahålla generösa utdelningsnivåer även kommande år, men över tid krävs som sagt att vinsten ökar (allt annat lika) för att 15 kr per aktie ska vara en uthållig utdelningsnivå.
Återigen allt annat lika, så klarar man åtminstone ett år till med 15 kr per aktie i utdelning om man plockar bort sin extra procentenhet i kapitalbuffert. Men Handelsbanken är som sagt en bank som fokuserar på låg risk och givet nuvarande omvärldsmiljö känns det inte särskilt troligt att man plockar bort sin extra procentenhet i kapitalbuffert.
Som investerare i Handelsbanken är det givetvis ytterst intressant (och viktigt) hur räntenivåerna ändras.
Handelsbanken är en bra bank. Dock stämmer det inte att man inte tagit emot stöd av myndigheter i samband med kriser. Man hade likviditetsproblem under finanskrisen men försökte gå under radarn och lånade gigantiska USD belopp av Centralbanken i USA. Vad man inte var medveten om var att denna information blev offentlig efter ett tag och mycket generande för SHB. Dock försöker man, trots detta, hålla uppe sin fläckfria profil.
ReplyDeletehttps://carlnorberg.se/2022/11/08/ny-fed-handelsbanken/?utm_source=chatgpt.com
Jag ser inget om "hade likviditetsproblem" i artikeln du länkar. De nämner an annan bank som passade på att sälja till amerikanska staten fast de inte hade några problem. Skulle inte samma sak kunna gällt Handelsbanken?
DeleteDet där skulle lika lätt kunna förklaras med att erbjudandet från den amerikanska staten var för bra för att inte dra nytta av (att de erbjöd sig att direkt köpa vissa värdepapper vars långsiktiga värde var svårt att bedöma).
Enligt Fed var detta program TILLFÄLLIGT och EXCEPTIONELLT. Likaså var detta program, CPFF, ett program sjösatt på grund av en likviditetskris. Om man deltar i en av myndigheterna krisfaciliteter så beror det att man hade behov av likviditet. Att Handelsbanken skulle delta i denna krisfacilitet för att tjäna några extra dollar är totalt osannolikt. Oavsett så bör man vara ärlig i historieskrivningen och inte mörka att man tagit emot likviditet av Centralbanker. Sedan kan man komma upp alla möjliga och omöjliga förklaringar varför man gjorde detta.
DeleteTack för länk, jag ska läsa artikeln :)
DeleteTack för en bra genomgång!
ReplyDeleteTack! :)
DeleteDum fråga kanske men var inte hälften av de 15 kr som delades ut i år så borde man inte räkna på om den ordinarie utdelningen är hållbar?
ReplyDeleteDet är väl en smaksak. Vissa företag väljer att i kommunikationen dela upp utdelningen i "ordinarie" och "bonus" för att hålla nere förväntningarna eller för att kunna hävda "alltid ökande ordinarie utdelning", men för den som tar emot pengarna är det sak samma vad de kallades.
DeleteBy the book är det nog kanske mest riktigt att fokusera på den ordinarie utdelningen, men håller med Daniel om att det är lite av en definitionsfråga. Fokuserar man på den ordinarie utdelningen så tror jag absolut att man kan hålla den nivån över tid (givet att inget exceptionellt händer). De som investerar i Handelsbanken tror jag dock räknar med extrautdelning även kommande åren (om det inte blir fortsatt turbulens som leder till global recession mm).
Delete