Min analysprocess vid börsnoteringar

Som nämndes i gårdagens inlägg plockade jag hem lite ”gratispengar” i samband med Verisures börsnotering som ägde rum i veckan.

Under årens lopp har jag deltagit i flertalet börsintroduktioner via tillvägagångssättet ”teckna-sälj”. Som fenomenet antyder innebär det att jag anmäler mig för att köpa aktier i samband med en börsnotering. Dessa aktier säljs sedan kort efter börsnoteringen ägt rum, oftast direkt på bolagets första handelsdag.

Självfallet finns det ingen garanti att man bara tecknar sig för aktier och kan inkassera en vinst. För det första blir inte alla börsintroduktioner lyckade. För de andra blir ofta tilldelningen mycket liten i de populära börsintroduktionerna.

Som de kloka personerna säger ska man alltid göra sin egen analys när man investerar i aktier. Jag håller med om det. När det kommer till att teckna sig i börsintroduktioner har jag däremot aldrig gjort en egen omfattande analys av bolaget i fråga. Min beslutsprocess är mycket kort och enkel. Övergripande kan beslutsprocessen se ut som följer (där Verisure får utgöra exempel):

Verisure

Verisure är ett bolag som bland annat håller på med larm- och säkerhetstjänster. Det är ett stort intresse från investerarhåll att delta i börsnoteringen. Teckningsboken övertecknades snabbt. Seriösa analysaktörer/mediatjänster anser det vara värt att teckna.

Ovanstående tre rader är ungefär det som min beslutsprocess inkluderar vid en ”teckna-sälj” manöver. Sedan noteras i flöde exempelvis intresset på sociala medier och John Skogmans gratislunch-rekommendationer 😊

Då tilldelningen oftast är såpass liten (i populära börsintroduktioner) och jag inte har för avsikt att ha en långsiktig position i dessa situationer anser jag inte det vara värt att göra en omfattande analys av bolagen i fråga. Det är dock långt ifrån alla börsintroduktioner som jag deltar i. Ett första viktigt steg kring huruvida jag vill teckna eller inte beror på det allmänna teckningsintresset för bolaget i fråga.