Dagens inlägg delas in i två delar: Del 1 – Tack för omtanken; Del 2 – Tragiska händelsen.
Tack för omtanken
Under detta segment skulle jag vilja ta tillfället i akt och tacka för omtanken och stödet efter mitt inlägg förra veckan med titeln ”Har jag en ätstörning?”. Många hörde av sig i diverse olika kanaler och gav kloka och supporterande ord. TACK, det värmde mycket och gjorde mig väldigt glad!
Tragiska händelsen
Fredagen den 14 november klockan 15:23. Det kommer att vara en dag och eftermiddag jag länge kommer bära med mig vad jag gjorde just då. Som de flesta säkerligen vet inträffade då en händelse på Östermalm där en blå dubbeldäckare-buss rammade busskur. Något som resulterade i det oerhört tragiska i att tre personer omkom och ytterligare personer som skadades.
Platsen för olyckan (= Valhallavägens bussterminal vid Kungliga Tekniska Högskolan) passerar jag, om inte i princip dagligen, så åtminstone flera gånger i veckan. Vi hämtar för närvarande sonen på förskolan klockan 15 varje dag.
Den här fredagen gick vi en lugnare gata hem än Valhallavägen. Vi hör en polisbil komma med sirenerna påslagna. Att se en polisbil väcker inte så stor uppståndelse mer än att sonen gillar att se polisbilar. Strax efteråt kommer sedan en till polisbil och vi konstaterar ”Oj, en till polisbil!”. Sedan kommer snabbt därpå ytterligare ett par polisbilar (inklusive civilpolisbilar). Att se många polisbilar på en gång gör att man skruvar lite på sig och undrar vad det är som händer. Jag försökte kolla nyhetssidorna men ingen sida hade fått upp någon information än.
En liten stund senare stod det alltså klart att det varit en olycka som inträffat vid en busshållplats på Valhallavägen. Det är oerhört tragiskt och ledsamt. Tankarna går till de drabbades nära och kära.
Vidare, inte minst när händelser kommer så nära inpå, påminns man snabbt om hur skört livet är. Man kan aldrig krama om sina nära och kära för mycket.

No comments:
Post a Comment