Räcker hög direktavkastning för att köpa aktien?

Idag är det rapportfokus på bloggen.

Handelsbankens totala intäkter sjönk med 1% jämfört med Q1 2025. Utfallet gynnades dock bland annat av en engångspost på 1,1 mdkr. Justerat för jämförelsestörande poster sjönk intäkterna med 6%. Det viktiga räntenettot sjönk med 13% (-10% justerat för valuta) och provisionsnettot ökade med 6%.

Utlåningen till allmänheten ökade med 2%, varav 1% för hushållssegmentet och 4% för företagssegmentet. På den svenska fondsidan såg Handelsbanken under kvartalet en marknadsandel på nettoinflödet till sina fonder som översteg marknadsandelen på förvaltat kapital.

Kostnadskontrollen fortsätter att vara god i Handelsbanken, där kostnaderna kom in 5% under utfallet i jämförelsekvartalet. Personalkostnaderna sjönk med 6% och övriga kostnader sjönk med 8%. 

Den 8 februari 2026 skrev jag ett inlägg om Handelsbankens Q4-rapport. Där skrev jag bland annat följande:

”Reptricken som inte går i all evighet

Återföring av tidigare avsatta medel för eventuella kreditförluster

I Q4 2025 genomförde Handelsbanken kreditåterföringar (netto) på 5 mkr. Q4 2025 innebar därmed åttonde kvartalet i följd där den svenska storbanken gjorde nettoåterföringar…

… Det är givetvis inte möjligt att genomföra nettoåterföringar i all evighet… Som investerare bör man inte pensla nettoåterföringar i linje med de senaste åtta kvartalen. Snarare är min syn att detta är något som har blåst upp vinsten ett tag, där raden avseende kreditförluster/kreditåterföringar (netto) många gånger har kommit in bättre än vad analytikerna har estimerat”.

Trenden med en lång rad kvartal i följd med nettoåterföringar bröts i samband med Q1-rapporten då 35 mkr (netto) sattes av för framtida eventuella kreditförluster. Det är ett trendskifte. Något som däremot inte är ett trendskifte är att Handelsbanken överlag fortsätter att ha en mycket god kreditkvalitet, där utfallet i kvartalet renderade i en kreditförlustnivå på 0,01%.

Sammantaget ökade det redovisade rörelseresultatet och resultatet efter skatt båda med 1%. Återigen dock tydligt gynnat av engångsposter.

I mitt inlägg från den 8 februari 2026 skrev jag också om att reptricket med att finanseria extra generösa utdelningar genom att minska kapitalbufferten inte heller kommer att vara något som fungerar i all evighet. På detta tema skrev jag bland annat följande:

”Detta reptrick som man har ägnat sig åt under de senaste åren kommer inte fungera i all evighet. Kapitalbufferten är nu mindre, vilket ger mindre utrymme för mycket generösa extrautdelningar. Givet att man inte är villig att sänka kapitalbufferten ytterligare kommande år är min tes att utdelningen inte kommer att landa på samma höga nivå nästa år”.

Handelsbanken fortsatte i kvartalet att minska nivån på sin kapitalbuffert. Vid utgången av mars uppgick den till 2,5 procentenheter, detta efter att anteciperad utdelning om 2,93 kr per aktie har justerats för. Jag tycker det är mycket bra av Handelsbanken att redogöra för anteciperad utdelning.

Jag räknar fortsatt med att utdelningen nästa år kommer understiga årets nivå. Däremot är tesen att Handelsbanken kommer att bjuda på en generös utdelning.

Avslutande tankar

Jag tycker att Handelsbanken levererade en stabil rapport. När dessa rader skrivs vid lunchtid torsdagen den 23 april är den senaste avslutskursen i Handelsbankens A-aktie 130,35 kr. Det kan jämföras med det justerade egna kapitalet vid utgången av Q1 på 86,91 kr, vilket ger en P/B-multipel på 1,5. Enligt mina siffror är det den högsta siffran under 2020-talet.

Under perioden Q3 2020 till Q1 2026 har det genomsnittliga P/B-talet uppgått till 1,09 för Handelsbanken. Med det sagt tycker jag att Handelsbanken inte direkt utgör något fynd kring nuvarande kursnivåer.

Köper man aktien idag är min åsikt att man inte ska räkna med en betydande kursuppgång i närtid. Men ponera att man anser att aktien är rimligt värderad idag och att man skissar på att nästa års utdelning kommer att ge en direktavkastning kring 8-10% (på nuvarande kurs), jag tycker ändå inte att det är en direkt superdålig investering – där eventuellt stigande räntenivåer gynnar storbankerna.

I en allmänt stökig omvärld, där risken för ökad inflation är påtaglig, kan Handelsbanken med sin starka finansiella ställning och goda kreditkvalitet delvis vara någon form av ”hedge” mot ett sådant scenario. Vid ett regeringsskifte finns dock risk för ökad bankskatt/statliga avgifter.

Jag äger aktier i Handelsbanken. Inget av det som skrivs ska ses som någon form av rekommendation.