Jag läste för någon vecka sedan en intressant artikel i Affärsvärlden. De hade frågat 15 fondförvaltare vad de tycker om pilotskolan, dvs. hur viktigt de tycker att det är att insynspersoner äger (ordentligt med) aktier i bolagen de är verksamma i.
Fondförvaltarna var eniga i sina åsikter om att det är oerhört viktigt och positivt att insynspersoner har så kallat skin in the game. Det håller jag med om till 100%. Jag vill att insynspersonerna i de bolag jag investerar i ska vara investerade i en sådan omfattning att det tydligt ger dem incitament att fokusera på bolagets bästa. Jag gillar när insynspersoner sitter i samma båt som övriga aktieägare.
Som en uppföljning på den här artikeln frågade sedan Affärsvärlden någon vecka senare fondförvaltarna hur mycket de har investerat i fonderna som de förvaltar. Trots den stora samstämmigheten i att samtliga fondförvaltare vill veta hur mycket bolagens insynspersoner har investerat i bolaget de företräder så var det (om jag minns rätt) 9 av 15 fondförvaltare som inte ville uppge hur mycket pengar de hade investerat i den egna fonden.
Det var en väldigt intressant fråga Affärsvärlden ställde. Det var också intressant att se att majoriteten av fondförvaltarna inte ville skylta med hur mycket de investerat i sin egen fond. Jag har inte riktigt tänkt på den frågeställningen tidigare. Spontant vet jag inte riktigt vad jag tycker är lämpligt att fondförvaltarna bör svara på frågan om hur mycket de har investerat i fonden de förvaltar.
Jag förväntar mig dock inte att fondförvaltarna ska redovisa hur mycket de har investerat i sina egna fonder. Däremot tycker jag att det är ett stort plus i kanten för de förvaltare som redovisar det. Om någon säger att man har investerat ”majoriteten av sitt sparkapital i den egna fonden” så säger det ju inte mycket egentligen. Det är lite som att fastställa hur långt ett snöre är.
Huruvida man ska vara transparent med värdet på sin aktie- och fondportfölj samt hur mycket man har investerat i enskilda innehav etc, det är också något som ibland utgör diskussioner hos privata investerare i exempelvis bloggvärlden och på Twitter.
När bloggen inleddes redovisade jag varje månad utvecklingen av hushållets nettoförmögenhet. Om jag ska utgå ifrån mig själv så tycker jag det är inspirerande att se hur andra personers kapital växer. Särskilt inspirerande tycker jag att det var i början av min FIRE-resa att se utvecklingen för personer som kommit längre på FIRE-resan än vad jag hade gjort. För mig fungerade det lite som ”kan hen så kan jag”.
Min månadsrapport avseende utvecklingen av hushållets nettoförmögenhet är dock nu nedlagd sedan en tid tillbaka. De månadsrapporter jag för tillfället tillhandahåller är utdelningarnas utveckling, Gratisportföljens utveckling och mina 10 största innehav (inklusive hur stor del av portföljen de utgör).
För egen del har transparensen gällande portföljstorlek minskat ju större portföljen har blivit. Jag har egentligen inget emot att redovisa dessa siffror, men det är inte siffrorna i sig som är min drivkraft (längre). Jag älskar aktier och investeringar och jag vill göra mitt yttersta för att läsa på om bolagen och bilda mig en uppfattning om bolagets framtid för att sedan applicera denna kunskap genom investeringar på börsen.
Ju mer transparent man är, desto mer behöver man ”försvara” sig mot ifrågasättande kommentarer. Månadsrapporten över nettoförmögenhetens utveckling var på sina håll särskilt efterfrågad och intressant när covid-raset härjade i början på 2020. Om det skulle vara inspirerande, så är det lite ”fel” typ av inspiration enligt mig 😊 Det går upp och ner på börsen, men när portföljen sjunker (för mig) väldigt mycket i absoluta tal – då finns det mer uppmuntrande saker att göra än att besvara ifrågasättande kommentarer (t ex ”var det rimligt att ha så hög belåning?”.
Transparens har sina för- och nackdelar. Hur tänker ni kring att man bör eller inte bör redovisa värdet på sina investeringar? Det kan gälla er själva, privata investerare som ni följer samt fondförvaltare etc.
No comments:
Post a Comment