Friday, 3 December 2021

Lite fredagstankar

Ännu en arbetsvecka börja närma sig slutet och det är dags för lite fredagstankar. Vi kör igång direkt.

ENERGIBRIST: Jag såg i veckan miniserien ”Hanna Öberg – Att drabbas av energibrist” på SVT Play. Hanna Öberg är en av världens bästa skidskyttar. Förra säsongen inledde hon starkt och hon var länge med i kampen om att vinna den totala världscupen. Däremot tröt krafterna (oväntat mycket) i slutet på säsongen och formen var inte alls på samma nivå som tidigare under säsongen.

Hanna beskriver det som att det inte fanns något att trycka med i slutet på säsongen. I miniserien berättas det att Hanna hamnade på fel sida om energigränsen, dvs. hon hade ett energiunderskott. Till sin hjälp att hamna rätt med energiintaget har Hanna en näringslivsfysiolog från Sveriges Olympiska Kommittee.

Jag är ett stort fan av Hanna Öberg och jag gillar verkligen att kolla på skidskytte. Debatten kring kost och träning är alltid intressant att följa. Tränar man på elitnivå inom en så konditionskrävande idrott som skidskytte så krävs givetvis mycket energi. I miniserien förklaras det att energibrist bland annat kan leda till att man inte orkar träna som man önskar, får sämre sömnkvalitet samt att man drabbas av fler infektioner.

Näringslivsfysiologen uttrycker att det blir en (för) lång fasteperiod på 9-10 timmar under natten, dvs från ”kvällsfikat” till frukost. Till följd av detta lyfts vikten av ett bra ”kvällsfika” upp. Som ett fullgott återhämtningsmål (efter träning/tävling) anges exempelvis en halv liter chokladdryck, en bar och sportdryck.

Personligen blir jag lite ”nervös” när jag ser denna typ av kost. Jo, som jag skrev ovan krävs det väldigt mycket energi när man tränar på elitnivå i en konditionsidrott. Jag tror dock också att det är många som ser upp till våra fantastiska idrottsstjärnor och gärna vill ta efter hur de agerar.

Det är däremot en oerhört stor skillnad på att träna som Hanna Öberg gör och om man lunkar runt 5 km på en ”modest” tid 2-3 gånger i veckan. Det finns en del som tycker jag tränar mycket men i jämförelse med Hanna så tränar jag väldigt lite. För min del ter det sig således inte (enligt mig) rationellt att dricka massa chokladdryck och sportdryck för att jag ska få i mig tillräckligt med energi.

Det räcker att gå till gymmet och man ser folk som knappt har hunnit börja träningspasset innan de börjar öppnar energidrycker etc. Personligen är jag lite skeptiskt till om detta är nödvändigt för ”vanliga hobbymotionärer” om jag ska uttrycka mig diplomatiskt 😊

Jag tycker det är viktigt att skilja på en (konditions)elitidrottare och en motionär. Det var som någon sa nyligen ”man kan inte springa ifrån en dålig diet”. Sedan är det många initierade personer som ofta framhäver att elitidrott inte är friskvård, vilket jag håller med om.

BRAGDGULDET: Nästa vecka är det dags för bragdguldet 2021 att delas ut. Jag skrev lite tankar om bragdguldet efter Sommar-OS. Det ska verkligen bli intressant att se vem/vilka som får bragdguldet i år. Det har varit ett enastående och fantastiskt år för svensk elitidrott. Personligen tycker jag konkurrensen är stenhård.

Duplantis vann förra året, jag tycker därför det skulle vara förvånande om han vann igen. Att vinna mängder med mästerskapsmedaljer samma år som man har brutit armbågen är i mina ögon verkligen en stor bragd, då Sarah redan har fått bragdguldet två gånger (vilket är max antal gånger för en individuell idrottare) så ser det således inte heller troligt ut att hon kommer vinna.

Vi har också två fantastiska diskuskastare som är kandidater till att vinna. Jag tänker inte gå igenom samtliga kandidater. Senast blev jag ”påhoppad” som okunnig och förringade svenska (rid)hopplandslagets insatser, så jag vill inte diskutera ridsport – men att bragdguldet ska hamna inom ridsporten är också en mycket stark vinnaraspirant.

Jag skulle dock också vilja slå ett särskilt slag för Nils van der Poel samt den svenska pingisen. Nils skrinnade bland annat hem två VM-guld i skridskor. 19-årige Truls Möregårdh tog tidigare i veckan VM-silver i pingis. Som rankad 77:a i världen var han då den lägst rankade spelaren någonsin att ta sig till en VM-final i pingis. Samma dag som Truls vann VM-silver så vann Mattias Falck och Kristian Karlsson Sveriges första VM-guld i dubbel i pingis på 30 år.

Det finns som sagt många fler kandidater, men det blir för mycket att lista alla här 😊 Enligt SVD har bragdguldet aldrig gått till någon/några aktiv/aktiva inom ridsporten, så kanske borde det vara dags nu då?

Jag kommer bli glad oavsett vem/vilka som vinner. Sedan kommer mitt hjärta bli lite extra glad om några specifika aktiva vinner, t ex Nils van der Poel skulle vara oerhört kul (givet att Sarah inte kan vinna igen).

Det är ju alltid en definitionsfråga vad som är en bragd. Något som dock enligt mig inte kan beskrivas som något annat än en bragd är Truls VM-silver i pingis. Det kanske hade krävts ett guld (?) för att vinna bragdguldet men jag tycker ändå att han skulle vara väldigt välförtjänt av bragdguldet.

Hoppas att ni får en fantastisk helg!

No comments:

Post a Comment