Handelsbanken: Stabilitet och välfylld kassakista

I fredags publicerade den svenska storbanken Handelsbanken sin rapport för perioden januari-juni 2022. Inget av det som skrivs i detta blogginlägg ska ses som någon form av rekommendation, gör alltid din egen analys. Jag äger aktier i Handelsbanken.

Intäktsutveckling Q2 2022 vs. Q2 2021

• Räntenetto: +11%
• Provisionsnetto: -1%
• Totala intäkter: +2%

Handelsbankens intäkter utgörs av räntenetto, provisionsnetto, nettoresultat av finansiella transaktioner och övriga intäkter.

Räntenetto

Räntenettot är den i särklass största och viktigaste intäktsdelen för Handelsbanken. I Q2 2022 utgjordes 76% av intäkterna från räntenettot. Räntenettot har gynnats av den senaste tidens stigande räntenivåer och jag förväntar mig en fortsatt stabil utveckling inom detta intäktsben. Som framgår av grafen nedan uppvisar räntenettot en stabil utveckling över tid.

Den snabbast uppvisande procentuella ökningen av utlåning skedde i Nederländerna (+29%). En positiv utveckling noterades även i Sverige (+7%), Norge (+10%) och Storbritannien (+2%). På tal om Storbritannien har räntenettot nu stigit sekventiellt fem kvartal i följd.

Provisionsnetto

Provisionsnettot hämmades i Q2 av turbulensen på kapitalmarknaderna, vilket dock mitigerades av en ökad kortanvändning. När det gäller fondaffären minskade fondförmögenheten bland Handelsbankens kunder med 6% jämfört med Q2 2021. Givet den svaga börsutvecklingen tycker jag att det är en solid siffra Handelsbanken presenterar.

Något som ytterligare visar att man har haft en god utveckling är att nettosparandet i fonder steg med 2,6 mdkr i kvartalet, vilket kan jämföras med ett nettoutflöde på 3,6 mdkr för den svenska fondmarknaden. Detta betyder således att Handelsbanken fortsätter att öka sina marknadsandelar. Under de senaste åtta kvartalen har Handelsbanken uppvisat ett genomsnittligt nettosparande på 12,6 mdkr per kvartal.

Rörelseresultat

Det redovisade rörelseresultatet sjönk med 8%. Kostnaderna ökade med 2%. Värt att notera är att storbankerna numera betalar den så kallade riskskatten, vilken den svenska regeringen infört från och med 2022. I Q2 uppgick riskskatten för Handelsbankens del till 329 mkr (Q2 2021: 0). Vidare uppgick reserveringar för eventuella kreditförluster till 56 mkr, där en reversering av tidigare reservering för eventuella kreditförluster om 108 mkr gjordes i jämförelsekvartalet. I övrigt fortsätter utvecklingskostnaderna att öka, personalkostnaderna minskade dock med 1%.

Utvecklingskostnaderna avser bland annat att stärka kundmötet i de digitala kanalerna samt att öka effektiviteten i informationsflödet och datadriven analys.

Mina tankar

Jag tycker att Handelsbanken levererade en stabil rapport. Räntenettot i Q2 2022 är det högsta någonsin. Kreditförlusterna är obefintliga och reserveringar för eventuella framtida kreditförluster är låga.

Handelsbanken har en lång historik av att vara en välskött bank med låga kreditförluster. Med Fredrik Lundberg (via bolag) som befinner sig högt upp i ägarlistan (Industrivärden största ägare och Lundbergs tredje största ägare) är denna trend något jag förväntar mig ska fortsätta.

Handelsbanken har en stark finansiell ställning. Vid utgången av rapportperioden hade man en kärnprimärkapitalrelation som överstiger det bedömda kravet från Finansinspektionens med 4,8 procentenheter. Målet är att kärnprimärkapitalrelationen ska överstiga Finansinspektionens krav med 1-3 procentenheter.

Handelsbankens kapitalsituation är därmed klart starkare än målsättningen, vilket möjliggör för extrautdelning och/eller aktieåterköp. Vid ett antagande att överskottskapitalet skulle reduceras ner till en nivå som är 2 procentenheter över det bedömda kravet från Finansinspektionen skulle det motsvara närmare 12 kr per aktie.

Som jag skrev inför rapportperioden förväntar jag mig dock ingen extrautdelning av Handelsbanken i år. Den starka kapitalsituationen kan också användas till att växa låneportföljen. Då flera fastighetsbolag nu är satta under press, där betydande obligationsförfall ska refinansieras kommande år, finns möjligheter för Handelsbanken att växa sin låneportfölj.

På tal om exponering mot bostads- och fastighetsmarknaden är det något Handelsbanken dock redan har gott om. Per den sista juni uppgick drygt hälften av Handelsbankens utlåning till allmänheten av lån till privatpersoner, där i stort sett samtliga lån avser bolån eller övriga lån som är säkerställda i bostad. Vidare utgörs 40% av bolagets totala utlåning till allmänheten av lån till bostadsrättsföreningar och fastighetsförvaltning.

Av fastighetsförvaltningen (29% av låneportföljen) avser 41% lån utställda till kunder i Sverige. Lån kopplade till kommersiella fastigheter har en genomsnittlig loan to value på 47%, motsvarande siffra för bostadsfastigheter uppgår till 51%. På aggregerad basis är det därmed en måttlig belåningsgrad.

Den stora exponeringen mot bostads- och fastighetsmarknaden är något som skapar osäkerhet bland vissa investerare, inte minst i nuvarande miljö som präglas av stigande räntor. Handelsbanken har dock en god historik avseende att uppvisa en stark kvalitet i sin låneportfölj. Detta gör att betydande kreditförluster tenderar att lysa med sin frånvaro. Något som skapar extra trygghet är (som nämns ovan) bolagets starka finansiella ställning. Handelsbankens kreditbetyg tillhör toppskiktet av alla världens affärsbanker.

Vid utgången av Q2 uppgick Handelsbankens justerade eget kapital per aktie till 93,67 kr. Detta kan jämföras med nuvarande aktiekurs på 84,46 kr, vilket ger en P/B-multipel på 0,90. Jag tycker att det är en attraktiv värdering. Utöver det räknar jag också med en solid utdelningsnivå (+ extrautdelning) nästa år.

I stunder som präglas av omvärldsoro känns (enligt mig) Handelsbanken till en värdering klart under eget kapital som en tillfredsställande investering, även om man givetvis inte ska underskatta risken med ökade utmaningar på bostads- och fastighetsmarknaden.