Sommarreflektioner #4: Ska jag casha in bolånet?

Sommaren utgör bland annat ett bra tillfälle för reflektion och vila. För egen har jag fokuserat mer på nyss nämnda begrepp den här sommaren än vad jag har gjort på många år.

En del av dessa reflektioner, och slutsatser som detta mynnat ut i, har jag skrivit ned. En del av detta publiceras på bloggen i form av en serie sommarreflektioner. I denna tredje del av serien om sommarreflektioner är temat ”Ska jag casha in bolånet?”.

Det har under många år nu pratats om historiskt låga räntenivåer. Även om räntorna fortsatt må vara låga ur ett historiskt perspektiv har vi nu dock definitivt lämnat området där epitetet ”rekordlåga räntor” gäller.

Har man stretchat belåningen för mycket krävs det inte extremt mycket för att man ska få utmaningar i hushållsekonomin. Även om det inte betyder att man tvingas flytta från hus och hem är det nog många som tvingas prioritera en del annorlunda framöver.

I förra veckan gjorde jag ett stresstest på vårt hushålls ekonomi och hur ekonomin påverkas av olika räntenivåer. Stresstestet innehöll fyra olika scenarier, där räntenivåerna i respektive scenario utgick från nuvarande bolåneränta som vi betalar samt om räntan vi skulle tvingas betala stiger till 2%, 3% eller 4%.

Vi har idag en del av bolånet bundet på en kortare tidsperiod, men majoriteten av bolånet är rörligt. Att räntekostnaderna framöver kommer att stiga är således givet. Sett till hur situationen ser ut nu är det också högst troligt att vi snabbt kommer att passera 2% i ränta. Fyra procent hoppas jag dock inte att vi ska komma upp i.

Det positiva i stresstestet är att, även om kostnaderna stiger tydligt, kommer vi inte att ha några utmaningar med att betala räntekostnaderna och nuvarande amorteringsnivå om räntorna stiger till 4%. Det känns ändå bra att ha med sig i bagaget.

Vi har idag en belåningsgrad på 51% på vår bostad. Det är nog många som skulle anse det vara relativt konservativt (ja, jag vet att det finns många som är skuldfria 😊). Teoretiskt skulle vi kunna amortera bort hela bolånet (och ändå bo kvar i nuvarande bostad) om vi så önskar.

När räntekostnaderna stiger snabbt är ett naturligt alternativ som dyker upp huruvida man bör amortera mer eller inte. Långsiktigt vill jag däremot hellre fortsätta att prioritera börsinvesteringar istället för amortering, därav kommer vi inte att minska ned på aktieportföljen för att göra betydande amorteringar. Framför allt inte när min tes är att det finns flera lågt värderade aktier för tillfället.

Däremot är vår ambition att minska ned på belåningsgraden till under 50% för att sedan avsluta den månatliga amorteringen. Om räntekostnaderna pressar hushållsekonomin är borttagen amortering således något som gynnar det månatliga kassaflödet.

Enligt gällande amorteringskrav (om man har så hög belåning) gäller att man måste vänta fem år (sedan köptillfället) innan man kan uppdatera det uppskattade marknadsvärdet på sin bostad (om inte särskilda skäl finns).

Runt mars/april 2023 har det gått fem år sedan vi köpte vår nuvarande bostad. Yes, jag vet att bostadsmarknaden går neråt för tillfället – belåningsgraden på 51% som anges ovan har tagit hänsyn till detta.

Sammanfattningsvis är vår strävan att få ner belåningsgraden till under 50% till mars/april 2023 och därefter upphöra med löpande amortering. Det ska inte nödvändigtvis tolkas som att vi slutar amortera, utan snarare att vi amorterar när vi vill 😊