Wednesday, 18 January 2023

Är det inte för mycket fokus på (procentuell) avkastning ibland?

Vi har nu sedan några veckor tillbaka tagit steget in i ett nytt spännande börsår. Att vi nyligen välkomnat ett nytt börsår innebär också att avkastningsgrafer för det senaste börsåret har publicerats i en strid ström (på t ex sociala medier).

Det är lätt att förstå att man vill visa upp fantastiska avkastningsgrafer. Även om jag under de senaste drygt 11 åren (= sedan min resa mot finansiellt oberoende inleddes) har presterat en del bättre än index så är det ändå lätt att bli ”avundsjuk” när man ser otroligt fina kursgrafer fladdra förbi i flödet.

Personligen tror jag dock att man ska vara lite återhållsam kring vilken information man väljer att ta till sig. Det finns definitivt oerhört duktiga investerare, men det finns också prov på god proaktivitet med vad man visar och/eller vilket budskap man förmedlar – eller vad folk väljer att INTE kommunicera. Trots att 2022 (på aggregerad basis) var ett svagt börsår kan det ibland tolkas som att nästan alla levererade positiv avkastning – eller åtminstone utklassade index. Det är troligt att de som presterade bra hellre visar upp detta jämfört med personer som inte presterade lika bra (ja jag vet att även vissa som inte presterade lika bra har varit transparent med detta).

Som jag har skrivit många gånger tidigare måste man alltid utgå ifrån sig själv. Det vill säga sin egen riskpreferens, familje- och jobbsituation, intressen, tid att lägga på investeringar, månatliga kostnader och inkomster etc.

Jag brukar också ibland skriva att man inte kan köpa ett hus med en procentsiffra. Det är inte ett uttryck för gnällighet/avundsjuka över att jag inte har en (procentuell avkastning) CAGR som är så bra att det skulle leda till översvämning (av drägel) i badrummet hos flera av världens bästa investerare genom tiderna. Personligen tycker jag att det inte alltid är rationellt att rakt av fokusera på den procentuella avkastningen.

Vad som har byggt min förmögenhet är inte en enastående analytisk kapacitet, eller en enastående avkastning (även om den är en del bättre än index). Det som har byggt min förmögenhet är snarare istället ett hårt och dedikerat slit/arbete vecka ut och vecka in under numera snart elva och ett halvt år.

Av detta arbete har en väldigt stor del (många gånger över 75-80%) av nettolönen satts in på börsen. Utöver detta använde jag också under en del år aktiebelåning som en extra turbo. Denna form av tillvägagångssätt agerar turbo i både börsuppgång och börsnedgång (= kan snabbt radera ut en stor del av ditt kapital om du har "otur" när du har för hög belåning), jag var dock lyckosam med min turbo.

Min ”kritik” mot att fokusera mycket på den procentuella avkastningen riktar sig framför allt till när man är i början av sin investeringsresa och inte har så mycket kapital.

Ponera att Person A börjar med 30 000 kr i portföljvärde. Han lägger ned oerhört mycket tid på att analysera aktier och lyckas växa portföljen (enbart via avkastning) med 100% under år ett. Det är otroligt bra. Han är student och har inte möjlighet att spara mer pengar, varpå hans portföljvärde i början av år två således är 60 000 kr.

Person B börjar också med 30 000 kr i portföljvärde. Hon däremot har ett jobb och lägger väldigt stor del av sin tid på att optimera sina kostnader och spara så stor del som möjligt av lönen. Hon har därför inte mycket tid till övers för att analysera aktier, varpå hon väljer att investera i en indexfond. Tyvärr gav indexfonden år ett 0% i avkastning. Däremot har hon sparat 30 000 kr per månad.

Det tog därmed endast en månad innan Person B hade uppnått samma portföljvärde som det tog Person A ett helt år att uppnå. Det är givetvis ett förenklat exempel och kanske inte riktigt rättvist då den ena personen inte kan spara något och den andra personen sparar för allt vad tygen håller. Men jag tror att ni förstår min poäng.

När man är i början av sin investerarresa tycker jag definitivt inte att man ska underskatta kraften i att fokusera på att upprätthålla ett växande kapital som kan sättas in i portföljen varje månad. Ju större portföljvärdet sedan blir, desto mindre betydelse har de månatliga insättningarna från lönen och desto viktigare blir då portföljens procentuella avkastning (= dina investeringars performance) varpå det i det här läget ter sig mer rationellt att fokusera på investeringarnas avkastning.

Förutom att man inte ska jämföra sig med andra, är ovan lite kring mina tankar om fokuset på avkastning.

Håller ni med eller är tycker ni att jag är ute och cyklar? 😊

4 comments:

  1. Tycker det är roligt att jämföra olika portföljer och inspiration av andra. Skall väl erkänna att jag som har 2 svenska portföljer väljer att visa upp den som gått bäst.

    ReplyDelete
    Replies
    1. Jag gillar också att få inspiration av andra och det är "spännande" att jämföra. Frågan är ju om det är mindre inspirerande om någon säger "portföljen växte i år med 500 000 kr till 1 miljon kronor" vs. att säga att "X växte med 100%". Personligen tycker jag nog det är mer inspirerande att se utvecklingen i absoluta tal, då tycker jag själv att man mer kan relatera till det och drömma om att själv kanske komma dit en vacker dag. Superhög procentuell avkastning på investeringarna är ändå tyvärr väldigt få som kommer erhålla :)

      Delete
  2. God kväll!

    Jag tycker du cyklar som ett proffs! Dvs resonerar rätt. Procenten är bedrägliga!

    ReplyDelete