Händelsen som förändrade allt

När dessa rader skrivs känns det som att mitt liv kan delas in i ett före och ett efter.

Jag anser mig generellt ha ett stort driv. En styrka jag har är att jobba hårt och dedikerat, samt anamma ett positivt och ”can do” mindset. Detta till trots kan jag ibland tveka på mig själv till den grad att jag inte kommer vidare.

Jag vet att ovanstående stycke lätt kan tolkas vara lite motstridigt. Det jag framför allt tänker på i ovanstående stycke är hur jag (givetvis tillsammans med min fru) byggde upp ett finansiellt oberoende.

Målet var att exekvera FIRE. Det är dock lätt att vara ”kaxig” och påstå att man kommer exekvera FIRE så fort man har möjlighet när man precis har startat sin resa. Det är däremot något helt annat att våga ta steget när man de facto har möjligheten.

Det finns de som har påstått att jag ”lider av” one more year syndrom. Det kan man lätt tolka som att jag är feg. Jag skulle nog inte argumentera emot något av de två nyss nämnda påståendena.

Jag hade definitivt kunnat lämna mitt 9-5 jobb tidigare. Men samtidigt innebar några extra år mer tid att stärka de finansiella musklerna. Utöver det var möjligheten att gå på föräldraledighet som förvärvsarbetande en signifikant orsak till att jag inte lämnade 9-5 jobbet tidigare.

Förutom erhållen föräldrapenning gav föräldraledigheten ett bra test på huruvida att inte jobba på lång tid var något jag fann givande eller inte.

Jag älskade att vara föräldraledig.

Till syvende och sist var det faktum att jag blev pappa den händelse som förändrade allt. Jag vill vara en så bra och närvarande pappa jag kan utifrån mina förutsättningar.

Att bli pappa var därför något som snabbt botade one more year syndrom och bidrog till att jag vågade ta steget att exekvera FIRE.