Jag spenderar många timmar utomhus varje dag. Det inträffar därför ibland några intressanta och säregna situationer, ibland inkluderandes hundar.
För några veckor sedan fick jag och sonen en ordentlig närkontakt med en hund. Jag är som trogna läsare vet en person som på en skala ligger nära markeringen för ”Hundrädd”, även om det har blivit bättre på senare år.
Hundrädda skulle nog beskriva situationen vi hamnade i som att det var en hundattack. Hundälskare skulle nog kalla det för att hunden ”bara” ville leka. Jag försöker vara diplomatisk och säger därför närkontakt med hund.
Jag och sonen var ute och lekte. Det var vid ett avskilt område, nere i en liten dal. Jag har noterat att avskilda områden är något en del hundägare gillar, då de kan ha hunden okopplad springandes runt. Jag har själv haft hund och förstår tanken. Det är ju underbart när hunden får ”leka av sig”.
Sagt och gjort kom det således en hund farandes i rask takt mot oss. Hunden siktade in sig mot min son, som är nyss fyllda två år.
Min son blev rädd för hunden, som var oacceptabelt närgången. Ska jag vara ärlig har jag lite minneslucka från själva händelsen. Jag blev ganska skärrad.
Jag hade massa saker i händerna så jag kunde inte direkt få upp sonen från marken, varpå jag försökte få bort hunden med hjälp av benen.
Nästa sak jag kommer ihåg är att en av hundens två ägare kommer springandes. Hon fick dock inte ordningen på hunden, varpå ägare nummer två kom farandes. När hunden väl var under kontroll sa de något i stil med ”förlåt”, jag minns som sagt inte exakt.
Jag är övertygad om att det i grunden var en snäll hund. Men även om hunden bara ville leka är det oacceptabelt, om inte den andra motparten vill leka. Hundens ägare borde såklart ha bättre koll på hunden.
När det väl lugnat ner sig försökte jag låtsas som om det regnade inför sonen. Jag vill inte att han som sin far ska vara rädd för hundar. Det verkar som tur är inte som att händelsen har satt några spår hos min son, vilket känns skönt. Vi brukar alltid titta på hundar vi ser på stan och ibland har vi turen att få klappa dem också – på allas lika villkor och önskan 😊
Håller helt med om att hundens ägare/ägarna skall ha koll på hunden/hundarna. Märker nu på mitt nya jobb att ägaren har med sig sin hund ( en mans företag). Hunden är mer intresserad av mig. Vet ej om det är för att jag haft katt. Det är helt ok då det är en väldigt liten och gullig hund men i utemiljö?! Då tycker jag att hundarna skall ha koppel! Skönt att det trotts allt gått bra för er!
ReplyDeleteTrevligt med en gullig och liten hund! Håller med, på allmänna platser föredrar jag också att hundar ska vara kopplade (även om de är väldresserade) :)
DeleteMan ska alltid ha respekt för större hunder som inte är kopplade, och alltid anta att huden inte går att lita på. Ändå händer det saker man inte kan styra. För några månader sen gick ajg till jobbet på morgonen, mötte en herre med en schäfer i koppel. Tog nån meter extra i avstånd men det var trångt. Rätt som det är högg hunden mot min arm blixtsnabbt. Inget hårt hugg men jackan blev skit. Skällde ut ägaren och såg till att denne swishade 900 spänn för ersättning till den förstörda jackan.
ReplyDeleteDet är jättesvårt att få en större hund att släppa när den väl har tagit tag. Att sparka och slå på en hund gör ingen större nytta då deras benstruktur och stora muskelmassa står pall för det mesta. Ögon, ben är de svaga punkterna vill jag minnas från värnplikten. Ett tillhygge underlättar.
Sen är ju alltid en polisanmälan på sin plats om hunden är okopplad, bara för att göra en markering.
Vilken läskig upplevelse du fick vara med om! :( Skönt att höra att det "bara" var jackan som tog skada. Puh, jag blir helt skakig bara av att läsa din skildring. Vad sa hundägaren efter den incidenten?
DeletePå allmänna platser ska hundar var kopplade. Kommuner har ordningsföreskrifter för sådant. Du borde ha anmält händelsen till länsstyrelsen.
ReplyDeleteDet visste jag inte! En del som tummar på de ordningsföreskrifterna enligt vad man kan se ibland :)
Delete