I dagens inlägg blir det fokus på sparande, dels fokus i vårt sparande samt hur hushållen i genomsnitt sparar.
Jag läste ikapp en utgåva av tidningen Aktiespararen igår och där framkom bland annat att 88% av svenskarna hade ett månadssparande under det fjärde kvartalet 2023. Det är bra. Det genomsnittliga sparbeloppet uppgick till 5 635 kr per månad.
Vidare uppgavs det att 40% av hushållens genomsnittliga sparande landade på sparkonto, 22% av sparandet utgjordes av amortering samt att 17% hamnade i fonder och 9% avsåg sparande i aktier, 9% utgörs av pensionssparande och 3% är sparande på annat sätt. Detta enligt en undersökning som banken SEB låtit genomföra.
Om man generaliserar den stora bilden tycker jag att utfallet i SEBs undersökning väl motsvarar ungefär hur jag skulle ha gissat.
För egen del har mitt (= hushållets) lönesparande många gånger varit 100% in i aktier. När vi bestämde oss för att bli finansiellt oberoende var vårt absoluta fokus på att ha en hög sparkvot samt sätta in så mycket pengar som möjligt på börsen. Amortering eller traditionellt buffertsparande var inte ens något vi övervägde.
Detta under en tid då bolåneräntan var förhållandevis låg och när vi ansåg oss ha ett ”normalt” månadssparande som kunde utgöra buffert om så skulle krävas (tillsammans med kreditkort om det skulle ”krisa” innan lönen dök upp på kontot. Skulle det snabbt krävas mer belopp än vad vår nästa lön skulle kunna bidra med hade vi fått lösa det på annat sätt.
Hursomhelst, i takt med att vår förmögenhet har ökat har också vårt sparandefokus justerats. Att minska riskerna i vår ekonomi är betydligt viktigare nu. Om jag har skapat en situation där jag är ”ledig” varje dag finns det ingen direkt vits med att stressa för att man ska vara ”ännu mera ledig” 😊. Sedan kan man såklart jobba för att skapa utrymme för en livsstilsinflation om man anser det vara viktigt, men över tid är min förhoppning att aktieportföljen kommer att fortsätta växa.
Med det sagt är det idag också mer fokus på att undvika ”permanent loss of capital”, ett bekant uttryck om man t ex är ett stort fan av Warren Buffett. När det gäller vårt hushållssparande amorterar vi nu betydligt mer än tidigare.
Personligen tycker jag inte att det ur ett kapitalallokeringsperspektiv är rationellt att vara skuldfri (om inte räntorna är tydligt höga), i min nuvarande situation har jag dock alltmer börjat bekanta mig med tanken / målsättningen att betala av samtliga skulder. Det kommer i så fall ske successivt över tid.
Hur allokerar ni ert regelbundna sparande mellan sparkonto, amortering, fonder, aktier mm?
I nuläget amorterar vi 1% per år. Merparten av inkomsterna läggs på sparande i Avanza. Dottern sparar ca 800 kr/månad i fonder. Vi själva har 500 kr per person i fondsparande hos LF pga guldkundserbjudandet. I övrigt åker allt i vår sparkvot in på Avanza där det handlas utdelningsaktier.
ReplyDeleteHej!
ReplyDeleteJag har haft samma tänk innan att buffert inte behövs utan bara använda kreditkort och det normala sparandet som görs varje månad om något "oförutsett" händer. Fast förra året öppnade jag ändå sparkonto och har startat föra över små summor som får utgöra någon sorts buffert trots allt.
I övrigt är allt sparande in på ISK:n för aktieköp. Har ej något annat lån än aktielån för närvarande.
Jag minns Ann Wibble, ni "ungdomar" kanske inte vet vem det var:-)?? Hon sa iaf att man skulle ha en årslön på banken för oförutsedda händelser, jag tycker det är en sund riskhantering, åtminstone pengar som kan omsättas lätt och som inte är beroende av omvärlden som tex börs.
ReplyDeleteUr ett risk perspektiv har vi därför valt att under de senaste åren ha obligationer med kortare löptid (ca 1 år), som förvisso skulle kosta 1% i avgift om vi behöver förtidsinlösa dem. Dessa täcker 1 års kostnader om en person inte kan bidra (läs: blir av med jobbet), om båda 2 samtidigt skulle förlora jobbet så har vi medel för 6 månader. Om nåt händer så behöver vi inte sälja aktier vid en dålig tidpunkt.
Vi har valt att ha en omsättning av dessa obligationer så ca 25% går ut varje kvartal, senaste åren har ju obligationer varit bra. Men de övriga pengarna har vi i aktier; dels depå i Sverige, Norge och i vårt hemland.
Nysparande numer går till Revolutdepån. De erbjuder 5 gratis transaktioner per månad och FX-avgift är 0 för EUR aktier medan USD är betydligt billigare än om jag skulle gå via Nordnet. Jag använder Revolut då jag jag jobbar och får lön i EUR medan familjens kostnader är huvudsakligen i en annan valuta (guess where :-). Nackdelen är att Revolut har en övre gräns som täcks vid ev konkurs men jag ser den risken som relativt liten.
Utdelningar åerinvesterar vi, i år dock tänkte vi plocka ut utdelningar från vårt hemland för att dels investera i solelanläggning med dito batteri som nu subventioneras av staten/EU, i ett slag sjunker vår elkostnad med 90%, dels vill jag öka sparandet i Norge och Sverige. Jag har också funderat på om vi ska köpa en lägenhet för uthyrning i vårt hemland men landat i att det är bättre att köpa fastighetsbolag som Neobo där man köper långt under substansvärde och slipper allt handhavande med hyresgäster/hantverkare etc. Jag lägger den tiden hellre på aktieanalys eller på golfbanan / på barnen :-)
Mvh
Emigrantinvesteraren
Jag har en ganska stor buffert som ska täcka en kommande köksrenovering, de pengarna sitter på ett sparkonto med ganska hög räntesats och med månadsvis utbetalning av intjänad ränta. dessa pengar köper jag fonder för. Därför har jag inget buffertsparande för tillfället. Av sparandet från lön går 95 % till svenska (80 %) och utländska aktier (20 %) och fem % till fonder. Jag amorterar inget i dagsläget.
ReplyDelete