Den stora kreditfesten: Historien om Klarna

Under sommaren läste jag ut boken ”Den stora kreditfesten: Historien om Klarna”.

Boken är skriven av Jonas Malmborg. Som framgår av bokens titel bjuds läsaren på en inblick i, och skapandet av, Klarna. Som en kort introduktion till Klarna kan man nämna att det är ett bolag som startade som ett finansbolag som erbjöd e-handlare en effektiv betallösning. Därefter har man utvecklat och breddat verksamheten och idag ses man som ett fintech-bolag. Det är ett också ett bolag som ibland har rört upp känslor, där man stundtals har erhållit kritik bland såväl allmänheten som i medier. Exempel på kritik som Klarna har erhållit är att man har bidragit till att bygga på ”skuldbubblan” i samhället och att man alltför snabbt har skickat kunder till Kronofogden.

Jag upplever att jag vid något tillfälle i boken hade utmaningar med att följa med i den kronologiska ordningen men överlag tycker jag att det var en mycket intressant och läsvärd bok. Nedan är några anteckningar jag gjorde när jag läste boken.

Den stora kreditfesten: Historien om Klarna

År 2005 grundades Kreditor (som Klarna hette på den tiden) av trion Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jacobsson. De tre grundarna var vid den här tiden studenter på Handelshögskolan i Stockholm. De pausade sina studier för att fokusera på sitt nyregistrerade bolag.

Kreditors verksamhet tog avstamp i digitaliseringens framfart, där e-handeln och ändrade konsumtionsmönster stod i fokus. Innan Kreditor hade grundats pitchade Sebastian de tre killarnas affärsidé vid en tillställning på Handelshögskolans partnerstämma.

Det anordnades där en aktivitet som var att likställa med upplägget i Draknästet. I juryn satt idel tungviktare från näringslivet, t ex Stefan Persson och Marcus Wallenberg. Det var Sebastian som fick i uppdrag att pitcha in blivande Kreditors affärsidé för juryn, han fick då motta stor kritik. Kritiken bestod exempelvis i att Kreditors affärsidé redan är något som görs av storbankerna. H&Ms storägare Stefan Persson påtalade att kunderna inte är särskilt intresserade av e-handel och att lämna ut sina kontouppgifter (kanske Stefans åsikt här kan ge en hint om varför H&M var sena ur startblocken när det gällde att tillhandahålla ett konkurrenskraftigt e-handelserbjudande?). Den affärsidé Sebastian pitchade hamnade sist i tävlingen.

Juryns kritik gjorde Sebastian än mer beslutsam att lyckas med Kreditor. Av de tre grundarna är det Sebastian som får klart mest utrymme i boken. Både Niklas och Victor har sedan flera år lämnat sina operativa roller i Klarna. Victor är dock fortsatt bolagets tredje största aktieägare, medan Niklas har sålt av en stor del av sitt aktieinnehav och hittas längre ned i ägarlistan.

Sebastian föddes år 1981 i Sundsvall, ett år efter att hans föräldrar hade flytt från Polen till Sverige. När hans föräldrar år 1980 kom till Sverige placerades de på en flyktingförläggning i Sundsvall. Kort efter att Sebastian föddes flyttade de söderöver till Uppsala.

Sebastians familj hade ont om pengar. Ryggsmärtor hindrade under långa perioder mamma Hanna ifrån att jobba. Det var också en del gräl mellan föräldrarna, vilket ledde till att de bestämde sig för att gå skilda vägar (föräldrarna försonades däremot senare och flyttade ihop igen). På högstadiet på Katarinaskolan i Uppsala blev Sebastian och Niklas klasskamrater, men det tog ytterligare några år innan de blev vänner och började umgås.

Under tonårstiden ägnade sig Niklas och en kompis två år till att framställa och sälja falska id-kort. En dag knackade det på dörren hemma hos Niklas familj. Det var polisen som kom och skulle göra en husrannsakan. Historien slutade med att Niklas och hans kompis fick dryga böter, vilka Niklas bland annat fick betala av genom att städa flygplan på Arlanda.

Sebastian och Niklas vägar korsades vid flera olika tillfällen. Under gymnasietiden jobbade de tillsammans på Burger King. År 2001 flyttade de till Stockholm, där de skrev in sig på Handelshögskolan. De drömde bland annat om att jobba på någon Corporate Finance-avdelning eller som management konsult på någon av de stora firmorna.

Niklas började dock på Handelshögskolan ett år efter Sebastian. När Sebastian pluggat två år på Handelshögskolan och Niklas ett år tar de ett studieuppehåll och reser bland annat jorden runt tillsammans. En resa som svetsar dem samman än mer.

På Handelshögskolan blir Sebastian för första gången i sitt liv underkänd i ett ämne och tvingas då göra omtenta. Jorden-runt resan gjorde att Sebastian missade sin omtenta och fick då vänta ytterligare en tid för att få en ny chans att göra omtentan.

Sebastian flyttade då tillbaka till Uppsala och började jobba på kredit- och fakturahanteringsbolaget Acme, vilket senare kom att sättas i konkurs till följd av bedrägerier. Under sitt dryga halvår på Acme såddes ett första frö hos Sebastian till det som skulle komma att bli Klarna. Sebastian hade mer än ett jobb vid den här tiden och han jobbade från morgon till kväll 6-7 dagar i veckan.

Efter ett uppehåll på cirka 11 månader och klarad omtenta återupptog Sebastian sina studier på Handelshögskolan. Bland hans nya klasskamrater träffade han Victor Jacobsson. En bit in i terminen introducerar Sebastian sin affärsidé för Victor. Affärsidén gick ut på att skapa ett kreditbolag som fungerar som en mellanhand mellan e-handlare och kunder. Sebastian och Victor läser allt de kan hitta om saker som berör deras affärsidé. De involverar också Niklas i detta arbete.

År 2004 pitchar de (som nämns ovan) sen sin affärsidé på ett event liknande Draknästet i samband med Handelshögskolans partnerstämma. Trots att de blev ordentligt sågade gav de inte upp utan började istället jobba hårdare än någonsin med sin affärsidé. I november 2004 vinner de SSE Business Labs entreprenörtävling Guldräven.

På Handelshögskolans julmingel samma år har ängelinvesteraren Jane Walerud fått upp ögonen för Kreditor och hon erbjuder sig att investera 600 000 kr för en 10-procentig ägarandel. Ett erbjudande som grundartrion accepterar. Kreditor har nu fått sin första investerare.

Via Janes kontakter tas ytterligare två investerare in, de nya investerarna får 37% av aktierna mot att de via sitt bolag bygger Kreditors tekniska plattform – ett arbete som inleddes den 27 december 2004 och kom att ta fyra månader.

De tre grundarna börjar sedan ringa och jaga in kunder. Bland de viktigaste initiala kunderna man fick in var Webhallen och Nelly.se. Efter att plattformen har blivit klar flyttar de in på ett kontor på Holländargatan med två andra start-ups. De tre grundarna jobbar stenhårt. Sex månader efter flytten till Holländargatan flyttade de kontoret till Sveavägen. Man anställer nu också fler säljare.

År 2006 är ett år som präglas av försäljning. Antalet anställda ökar från 6 till 23 och antalet kunder går från ett tiotal till tusen. Samtidigt ökar e-handeln snabbt. Ett ytterligare bidrag till e-handelns framfart var när Apple lanserade iPhone 2007.

Man tar nu också in sin första externa styrelseordförande i form av Peter Sunnesson. Man började också approchera aktörerna som äger datasystemen som e-handlarna köper in, detta i syfte att göra Kreditor till ett förvalt alternativ.

Efter att ha vuxit ur kontoret på Sveavägen flyttar Kreditor hösten 2007 till Norrtull. I början av december 2007 får alla Kreditors 41 anställda ett mejl från Sebastian om att dagen efter infinna sig på kontoret i proper klädsel och ha städat kontor. Det förkunnades på mötet att, med Sven Hagströmer i täten hade, investmentbolaget Öresund köpt in sig i Kreditor.

Kreditors kapitalbehov är påtagligt och signifikant. Bolaget betalar ut pengar till e-handlarna som de får in från konsumenterna först två veckor senare – detta upplägg och ständig tillväxt skapade ett stort kapitalbehov. Öresund skjuter då till 15 mkr via en nyemission i Kreditor.

År 2008 ökar antalet anställda från 25 till 90 personer. År 2009 började det pratas om att big data var nästa stora grej, kunddata var något Kreditor hade gott om. Sebastian pratade om att Kreditor skulle bli finansvärldens Google. Kreditor började nu också ses som ett tech-bolag och inte som ett finansbolag. För att mer knyta an till en image som ett tech-bolag var det dags att byta ut namnet Kreditor. Det nya namnet blev då Klarna.

Något som på allvar ökade intresset för Klarna var när nyheten kom ut att den mytomspunna och framgångsrika tech-investeraren och riskkapitalbolaget Sequoia Capital hade investerat 9 miljoner dollar i Klarna. Sequoia ägde då en tredje del av aktierna och Klarna värderades efter transaktionen till en miljard dollar.

År 2010 hade bolaget vuxit till 277 anställda. Start-up känslan började avta när t ex mer seniora personer kom in som hade varit på tidigare arbetsplatser. Man hade nu också etablerat filialer i Oslo, Helsingfors och Köpenhamn.

Hösten 2010 drar verksamheten på Klarnas tyska kontor igång. Det blir dock snabbt kulturkrockar och den tyska marknaden har en klart lägre internetpenetration än den svenska. Trots detta växer man initialt snabbt i Tyskland. Bedragare har däremot hittat en lucka i Klarnas upplägg och kreditförlusterna ökar snabbt. Detta möjliggjordes av att det i Tyskland var görbart att skicka den beställda varan till en adress och sedan låta fakturan skickas till en annan adress. En person som t ex heter Anna Andersson kan då beställa varan till sig själv men skicka fakturan till en annan Anna Andersson, varpå den sistnämnda inte kommer betala en faktura som avser en vara hon inte har beställt. Situationen i Tyskland satte stor press på Klarnas likviditet.

Vid den här tidpunkten börjar också relationen mellan Sebastian och Viktor att knaka i fogarna, där Sebastian undrar om Viktor håller måttet som CFO (Sebastian är bolagets VD, Niklas vice VD och Viktor CFO). Det som till sist får bägaren att rinna över uppges vara när Viktor som CFO inte fullföljer de villkor (t ex inkomma med viss rapportering och betala ränta på lånen) som Nordea har satt upp för att låna ut pengar till Klarna. Viktor flyttas då från CFO till ansvarig för affärsutveckling. Hösten 2012 kommuniceras det att Viktor lämnar sin operativ roll på Klarna.

Under hösten 2013 lanserades Klarna Checkout för nio pilotkunder, det visade sig vara en tjänst som tydligt ökade konverteringen (= betalande kunder) hos bolagen. Det är också en mer kostnadseffektiv tjänst för e-handlaren. I december 2013 förvärvar Klarna tyska Sofort. Klarna Group blir efter affären ett bolag med 45 000 anslutna e-handlare och 25 miljoner konsumenter i 14 länder.

År 2019 lanseras Klarna i USA. Lanseringen i USA skjuter fart på kreditförlusterna och bolaget upphör nu att visa vinst på nedersta raden. Klarna plockar in nytt kapital vid flera tillfällen de följande åren och år 2021 uppgick värderingen till 379 mdkr. Året efter har värderingen sjunkit med hela 82% till 70 mdkr.

På våren 2022 meddelar Sebastian fortsatt att det är full gas som råder på en konferens för några hundratal anställda. Två veckor senare är budskapet ett annat (efter uppmaning av Sequoia). Då kommunicerar Sebastian att den ekonomiska omvärldssituationen med hög inflation och stigande räntor gör att Klarna behöver spara pengar.

Jag tänkte stanna här. Det kan dock konstateras att sammantaget är Klarna ännu ett exempel på ett framgångsrikt svenskt bolag och imponerande bolagsbygge. Exempel på lärdomar från boken:

• Kultur är viktigare än organisation
• Affärsidé är rörlig materia som behöver justeras över tid
• Fokusera på att anställa rätt personer och inte per se vad de anställda ska göra