Frihet är att inte vara omtyckt av andra

Vad är egentligen frihet?

Det är en fråga som ställs ibland. Givetvis är det en fråga som kan ha olika perspektiv, nyanser och laddningar beroende på situation och bakgrund. Ett svar på frågan om vad frihet är kan formas som följer: ”Frihet är att inte vara omtyckt av andra”.

Vid en första anblick kan den definition av frihet te sig udda. Men ju mer man tänker på det, ju mer förstår man vad personen som yppade de orden syftar på. Om man lever sitt liv med syftet att alla ska tycka om en, då är man inte sann mot sig själv och man lever inte sitt liv enligt sina premisser (= man är inte fri utifrån den betydelse av frihet som detta inlägg fokuserar på).

Jag fick nyligen ett boktips på X om att läsa boken The Courage to be Disliked. Jag är mycket tacksam för detta boktips. Jag tycker boken var mycket bra och tänkvärd.

I boken får man ta del av en dialog mellan en ung man och vis filosof. Den unge mannen lider av dåligt självförtroende. Filosofens tankar vilar på grekisk filosofi adderat med österrikaren Adlerians psykologiska perspektiv.

Den unge mannens syfte var att slå ned på filosofens argument som han använde i syfte att framhäva åsikten att alla kan förändra sig och att alla kan finna lyckan. Det var dock en ambition som kom på skam och allt eftersom tiden gick började den unge mannen acceptera alltmer av det som filosofen pratade om.

Nedan har jag summerat mina anteckningar som jag skrev när jag läste boken. I anteckningarna mixas svenska och engelska. Även om jag inte alltid håller med fullt ut med vad som står tycker jag ändå att det finns mycket tänkvärt.

När jag första gången läste igenom mina anteckningar funderade jag lite på vad jag egentligen hade skrivit. Det kändes naturligt när jag läste boken men lite mer flummigt nu. Även om jag som sagt tyckte mycket om boken har jag förståelse för att det finns andra perspektiv i frågan. Hursomhelst, jag har nedan försökt att renskriva och förtydliga mina anteckningar så att det ska bli mer tydligt.

Orsak, verkan och tid

Before an effect, there is a cause. However, this cannot be taken as certainty. Then the present and the future is already determined by the past.

The Adlerian psychology’s standpoint is therefore that the past doesn't matter. Instead, Adlerian psychology focus on present ‘goals’ when trying to find the solutions to problem. For an insecure person you might by yourself cause anxiety just to find a reason not to do certain things. T ex om du ofta rodnar tar du “rodnaden” som gisslan och ursäkt för att du inte ska behöva gå fram och hälsa på en kille/tjej som du är intresserad av.

• Aetiology: The study of causation. T ex du blev sjuk eftersom du hade för lite kläder på dig igår. This method is used by most counsellors and psychiatrists
• Teology: The study of the purpose of a given phenomenon, rather than its cause

Adlerians states that no traumas exist. No experience is in itself a cause of our success or failure. We do not suffer from the shock of our experiences – the so-called trauma – but instead we make out of them whatever suits our purposes. Det är dock inte att likställa med att hemska upplevelser (t ex abuse under uppväxten) inte formar oss som individer.

Då historien inte spelar någon roll fastställs livet i just DENNA sekund. Det vill säga, livet fastställs av vad man väljer att göra NU. Life is a series of moments, and neither the past nor the future exist. If you are living earnestly here and now, you will not be concerned with such things (= past and future).

Tro och oro

Religion has in many places lost its power, where there is no real belief in God. With nothing to rely on, ‘everyone’ is filled with anxiety and doubt. Everyone is living for themselves. None of us live in an objective world, but instead in a subjective world that we ourselves have given meaning to. The issue is not about how the world is, but about how you are.

Anger is a fabricated feeling. Många säger att de inte kan kontrollera sin ilska om något särskilt inträffar. Anta följande exempel: Du blir triggad av något och blir ursinnig. Du börjar då skrika på personen som triggat dig. Medan du står och skriker ringer chefen. Du kopplar då bort ilskan och pratar vänligt med chefen innan du återigen övergår till att skrika på personen så fort du har lagt på luren.

Freudiansk aetiology denies our free will, and treats humans like machines (when assuming we cannot control emotions and are victims of our past).

Förändring, ensamhet och relationer

Man väljer själv den livsstil man har. Även om man lever på ett sätt som man kanske inte helt vill. Att man ändå anammar en viss livsstil är för att man är bekväm med den. Man vet vad man har och man är rädd för det man eventuellt kan få. Förändring är ofta läskig och kräver mod, något som gör att många inte förändrar sin situation.

Istället för att ta modet att genomföra en förändring hittar man på ursäkter. Exempelvis: Jag har ju barn och familj nu så jag kan inte lägga tid på att träna inför ett maraton.

Instead of focus on what you were born with, focus on how you best can use that equipment. The first step to change is knowing.

Det är lätt att fokusera på saker om sig själv som man inte är nöjd med. Man noterar ofta bara sina tillkortakommanden för att man inte har kommit till sans med att gilla sig själv.

Vidare hävdar vissa att de är dåliga på A, B, C osv. Detta använder de sedan som ursäkter för att t ex inte umgås med andra i den utsträckning de egentligen önskar. Det vill säga när man tror dåligt om sig själv undviker man kontakt med andra, där den egentliga oron är att man kommer bli avvisad / inte omtyckt av andra.

Det är nästan omöjligt att inte i någon omfattning bli sårad om man ingår i relationer, och du sårar också folk på något sätt. If you are afraid to have confidence in others, in the long run, you will not be able to build deep relationships with anyone.

Att vara själv är inte detsamma som att känna ensamhet. Ensamhet uppstår när man känner sig exkluderad från omgivningen runt omkring sig. Ensamhet kräver fler personer än dig själv. 

It is only when we take away the lenses of competition and winning and losing that we can begin to correct and change ourselves.

Många problem är ett resultat av interpersonal relationships

En känsla får inte mer värde än vad du ger den. T ex om du tycker att du har en stor näsa. Det är en subjektiv åsikt. Baserat på att du jämför dig med andra. Betydelsen av åsikten bestäms dock till slut av hur mycket vikt du väljer att ge den.

Mindervärdeskomplex är till följd av subjektiva tolkningar och inte objektiva fakta, vilket är en följd av interpersonal relationships. Alla lider utav någon form av mindervärdeskomplex / otillräcklighet. Positivt använt kan det resultera i att man utvecklas och växer som människa. Fördelen med subjektiva tolkningar är också att man själv kan välja vad man vill.

Det är stor skillnad på att tänka ”jag är inte välutbildad så jag kan inte lyckas (inferiority complex)” vs ”jag är inte välutbildad så jag måste jobba hårt för att öka min utbildningsnivå (feeling of inferiority)”.

Those who go so far as to boast about things out loud actually have no confidence in themselves. The one who boasts does so only out of a feeling of inferiority. Human beings are all equal, but not the same.

When one is trying to be oneself, competition will inevitably get in the way. If someone were to abuse me to my face, I would think about the person's hidden goal.

When you are challenged to a fight, and you sense that it is a power struggle, step down from the conflict as soon as possible. Do not answer his action with a reaction. That is the only thing we can do. After all, anger is a tool. A means for achieving a goal.

In general, all interpersonal relationship troubles are caused by intruding on other people's tasks, or having one's own tasks intruded on.

Discard other people's tasks. That is the first step toward lightening the load and making life simpler. Ask yourself "whose task is this?". Then do the separation of tasks. Delineate up to what point one’s own tasks go, and from what point they become another person's tasks. And do not intervene in other people's tasks. This contains the potential to utterly change one's interpersonal relationship problems.

To intervene in other people's tasks is an egocentric activity. For example, express (unasked) opinions what school your child should study at.

Do not think of the separation of tasks as something that is meant to keep other people away. Instead see it as a way of thinking with which to unravel the threads of the complex entanglement of one's interpersonal relations.

Vägen mot att vara lycklig och sann mot sig själv

Do not live to satisfy the expectations of others. There is no value at all in the number of friends or acquaintances you have.

When one seeks recognition from others, and concerns oneself only with how one is judged by others, in the end, one is living other people's lives. Man kan inte leva ett fritt liv om man hela tiden jagar andras bekräftelser och kämpar för att alla ska tycka om en. Desire for recognition makes you unfree.

You can lead a horse to water, but you can't make him drink. Du måste själv göra jobbet. Children who have not been taught to confront challenges will try to avoid all challenges.

Not wanting to be disliked by other people. To human beings, this is an entirely natural desire, and an impulse. However, it is impossible to not be disliked by anyone. That means: Freedom is to be disliked by other people. Hence, the courage to be happy also includes the courage to be disliked.

Even if there is a person who doesn't think well of you, you cannot intervene in that. You are self-centred if you fear being judged by others. That is not concern for others. It is nothing but attachment to self. People who have concern only for themselves think that they are at the centre of the world. To such people, others are merely 'people who will do something for me'.

People who hold the belief that they are the centre of the world always end up losing their comrades before long.

Acceptera dig själv som du är och döm inte andra

The most important thing is to not judge other people. Judgement is a word that comes out of vertical relationships (i.e. where one think one has higher capability / status than someone else). Om man så endast har en enda vertikal relation kommer snart fler att följa per automatik då man t ex börjar rangordna sig själv och sina vänner och kollegor mm.

It is only when a person is able to feel that he / she has worth that he can possess courage. Being of use to someone is what gives one a true awareness of one's worth.

Focus on what one can change rather than on what one cannot. Accept what is irreplaceable. Accept 'this me' just as it is and have the courage to change what one can change. That is self-acceptance.