Pages

Wednesday 8 March 2023

Det är skillnad på belåningsgrad och skuld i absoluta tal

Centralbanker världen över har höjt sina styrräntor i snabb takt under det senaste året. Detta är något som drastiskt ändrat förutsättningarna för många bolag och privatpersoner.

Ett bolag eller hushåll med en signifikant skuldnivå i absoluta tal, där räntan till övervägande del inte är bunden, har snabbt fått se sin finansiella flexibilitet stramas åt ganska ordentligt. Under många år har ränteexperter, och icke-ränteexperter, talat om att det ”bästa” är att ha rörlig ränta. Det var ett bra råd tills det inte var ett bra råd längre 😊

Med facit i hand skulle man givetvis ha bundit räntan innan räntehöjningscykeln tog vid. Riksbankens prognos informerade däremot om att det var långt kvar innan det var dags för styrräntan att höjas. Om inte ens de personer som beslutar om styrräntan har bättre koll än vad det uppenbarligen visade sig att de inte hade, då är det vanskligt att förvänta sig att gemeneman ska ha bättre koll.

Idag skulle jag såklart gärna ha haft en låg bunden ränta. Under det senaste decenniet, innan räntehöjningscykeln tog vid, hade det däremot varit mindre bra att ha en bunden ränta. Det är svårt att tajma sådana här saker.

Personligen har jag haft som huvudfokus att kolla på belåningsgraden, när det kommer till uppföljningen av vår skuldsituation. I vår privata ekonomi har jag nog aldrig kollat på räntetäckningsgraden. Jag har mer bara konstaterat att ”räntekostnaderna är X kronor och mitt månatliga kassaflöde är väldigt mycket större”. Däremot har jag gjort olika scenarioanalyser.

Scenarioanalyser är något jag tycker är viktigt att göra, dvs. bland annat se över hur våra månadskostnader utvecklas om räntan stiger/sjunker med X procentenheter. Det är lätt att falla i in i en trygghet att allt ser bra ut om belåningsgraden är förhållandevis låg och (de rörliga) räntorna är låga.

Även om det inte direkt kommer som någon överraskning, blir man ändå snabbt varse att skulden i absoluta tal är viktigare än belåningsgraden när räntenivåerna stiger. Räntekostnader betalas på skuldens absoluta värde.

Förhoppningsvis är det inte 'alltför många' räntehöjningar kvar för den här gången. Prognoser och experter har dock visat sig ha fel tidigare, så det återstår att se vad framtiden för med sig.

6 comments:

  1. Så är det, dock ger en lägre belåningsgrad generellt en lägre ränta samt lite svängrum när det gäller cashflow då man t.ex. kan välja att inte amortera.

    Vi köpte radhus (bostadsrätt) i Uppsala med 85% belåning. Trots en hög/maxad belåning har vi "bara" cirka 1,3 Mkr i lån i var (2,6 Mkr ihop), vilket inte är så farligt när det kommer till ränta. Nu är det mycket pengar ändå tycker jag, men för personer som bor i större städer ligger vi ändå rätt okej till.

    /Arbetsplanen

    ReplyDelete
    Replies
    1. Som tillägg kommer dock föreningens lån, som förs över på medlemmarna vid köpet :p Där får vi lägga till 550 tkr/person.

      Delete
    2. Ja, det där extra svängrummet är viktigt! Som mest hade vi närmare 6 mkr i bolån, vilket vi håller på att beta av nu :P

      Delete
  2. En generell iakttagelse som jag har gjort är att många svenskar inte tänkt efter vad det innebar att bjuda 1-2 msek extra för hus/våning. När det skedde så var räntan extremt låg, i princip behövde man inte amortera => extra kostnaden kanske 1 tusenlapp. Det är inte lika kul idag då 1) räntan gått upp betydligt och 2) amorteringskrav.

    Mvh
    Emigrantinvesteraren

    ReplyDelete
    Replies
    1. Håller med, det är väldigt lätt att dras med i budgivningarna och man tänker t ex "om jag ska betala 10 mkr spelar väl inte en halv miljon extra någon roll...". Lätt att bli fartblind där :)

      Delete
  3. Amortering är ju självklart ingen kostnad egentligen men många ser nog det som det.
    Mvh
    Emigrantinvesteraren

    ReplyDelete