Häromdagen efterfrågade jag från er läsare förslag på ämnen att skriva om. Ett av förslagen som kom in avhandlas i dagens inlägg 😊
På frågan om FIRE (= att jag inte jobbar) har gjort mig till en bättre förälder skulle jag spontant svara ”Tveklöst!”. Det ska inte tolkas som att man är en ”sämre” förälder för att man jobbar. Detta svar baseras utifrån min situation och min egen upplevelse.
Efter att vi fick barn är min upplevelse att vad som är viktigt i livet har avsevärt fått en annan mening. Familjen och nära relationer är mitt största fokus nu. Något som jag inte var tillräckligt bra på att vårda för ett antal år sedan när det istället var prioritet att göra karriär.
När jag nu inte längre har en traditionell anställning har jag såväl mer tid som mer energi att lägga på sonen. Även om det inte kommer som en överraskning så är kvantitet allt som oftast mer viktigt än kvalitet – när det kommer till den mängden tid man lägger på sonen (samt de flesta andra relationer).
Jag tror sonen mer uppskattar en person som sitter med honom och väntar på bussen i fem timmar varje dag i ur och skur än någon som kommer en gång i halvåret och gör det absolut roligaste som sonen vet. Ja, det var ett lite tillspetsat exempel men jag tror ni förstår min andemening.
Att inte ha ett traditionellt jobb gör att det finns mer tid för mig att vara med sonen. En ytterligare viktig aspekt (av att inte jobba) är att jag har mer energi att lägga på sonen. Att vara förälder är enligt mig krävande på många olika sätt. Att då ha tillräckligt med energi att ösa ur är viktigt. Att inte ha massa jobbdeadlines etc gör också att jag inte är lika stressad mm.
När jag svarar att FIRE har bidragit till att jag kan vara en bättre förälder (enligt min definition) innebär det inte att jag leker mer avancerade lekar etc. Det handlar helt enkelt om att jag kan spendera mer tid med min son, ha mer energi och allmänt vara mer närvarande. Utifrån det perspektivet har FIRE gjort att jag kan vara en bättre förälder.
Jag håller med, jobbar 50% och reflekterar ibland över de långtgående positiva (förmodar jag) konsekvenserna av att vara hemma när skolan är slut, kunna ta en cykeltur i veckan o.s.v. Snyggt jobbat att bli fire tidigt innan ungarna är för stora!
ReplyDeleteTack! Ja, långa cykelturer eller vad man nu är intresserad av är underbart att kunna få till en "vanlig" vardag :)
DeleteJag håller med dig i allt du skriver. Jag tror också att kvantitet är bättre än kvalitet. Själv jobbar jag 50%. Jag funderar konstant på om jag inte borde lämna arbetslivet helt. Tyvärr har jag nog lite för dålig moral. Jag misstänker att jag skulle hitta mig själv i soffan med två liter glass ifall jag slutar jobba helt. :)Jag uppskattar vardagslunken med min dotter. Att kunna hämta tidigt, cykla en runda, åka till simhallen, eller min favorit: hänga hemma utan att göra något särskilt.
ReplyDeleteBra jobbat! Den vardagslunk du beskriver låter toppen. Som du är inne på tror jag det är viktigt att ha en relativt god struktur på dagarna om man lämnar arbetslivet helt :)
DeleteVill inte vara en den som är den, men småbarnsåren är en parentes. Så, å ena sidan lätt värt att göra det bästa av en tid som aldrig kommer igen!
ReplyDeleteÅ andra sidan, och lite allvarligare menat, är att det egentligen inte spelar så stor roll hur man hanterar den tiden. Tonårstiden är så oändligt mycket viktigare, och då handlar det inte om att lunka runt och titta på fåglar tillsammans.
Ovanstående är förstås absolut inte menat som att det skulle finnas någon motsättning. Bara en försiktig vink om att småbarnsföräldrar kanske kunde vara försiktiga med att dra ut föräldraskapets tangent allt för långt, och framförallt inte bränna ljuset i båda ändar. När barnen blir tweens, tonåringar, och unga vuxna är det viktigt att inte sitta fast i en bild av föräldraskapet så som det var för fem eller ens två år sedan.
Tack för intressant och tänkvärd kommentar. Som vissa skämtsamt säger "små barn små problem och stora barn stora problem". Jag hoppas att min son kommer tycka att jag är en bra förälder genom hans uppväxt osv. Jag tycker redan nu att det är utmanande från tid till annan och är medveten om att större utmaningar väntar. Vissa potentiella utmaningar när sonen blir äldre gör redan att jag får lite ont i magen när jag tänker på det. Men jag ska göra mitt absolut bästa iaf :)
Delete